Aftonbladet – 5 december 1866, sida 2

— Pumparne vid Carl XIII:s torg, hvilke under hösten icke lemnat tillräckligt vatten, hafva nu genom drätselnämndens försorg åter blifvit försatta i ändamålsenligt skick. oo Prisjuryn vid pariserecpositionen. Fran ska Monitören tillkännagifver, att regerin. gen insatt i juryn för belöningars bestämmande fyra publicister: hrr Leon Plee Sigcle, Dreolle i Patrie, Ducuing i Opinior Nationale och Vitu i Etendard. — Franklins Nordpols-expedition. Enlig underrättelser från Förenta Staterna har der till New Foundland återkomna besättninger på amerikanska hvalfiskångaren Antelope. som förolyckades i höstas vid Neantelik-ön nära Repulseviken, inberättat, att nordpolsfararen kapten Hall Jyckats erhålla någre underrättelser om Franklins olyckliga nord pols-expedition. Hall har nu i sin ego et guldur, några silfverskedar och flera andra saker, som tillhört den djerfve seglaren och hans kamrater på Erebus? och Terror, Hall har dessutom fått veta, att några man af besättningen ligga under en båt vid Com. mitteeviken, dit infödingarne sjelfva förflyttat dem. Infödingarne hade ej velat tillåta kapten Hall att uppsöka stället för att öfvertyga sig om uppgiftens riktighet, men då flere fartyg komma att öfvervintra i Repulseviken hoppas han att med biträde af dessas besättningar kunna vinna sitt mål. — Skendod. Huru vigtigt det är att isynnerhet under epidemier samt bland dessa främst vid kolerafarsot undvika alltför hastig begrafning, hvarigenom mången skendöd blifvit lefvande begrafven, synes af följande händelse, som kardinal erkebiskopen af Bordeaux anförde under franska senatens diskussion af den nu antagna Igen mot förtidig begrafning: ?En af mina embetsbröder befann sig i en ungerk stad, när koleran utbröt der år 1851, och såg en af Ungerns mest framstående män bortföras till begrafning. Emellertid lyckades dennes maka i sista stund att efter enträgna böner utverka sig ett kort uppskof med begrafningen samt tillstånd att få vaka hos honom öfver natten. Några timmar förflöto. Man hör ett buller; den för död ansedde börjar öppna ögonen, sträcka på armarne samt röra sig af och an på sitt läger. Äfven här hade man alltför hastigt antagit en blott sanslös såsom fullkomligt död. — En of läkarekonstens triumfer. Med anledning af den under denna rubrik, efter danska Hospitals-Tidenden, omtalade af professor Buntzen i Köpenhamn gjorda operation, dervid förlusten af hakan blifvit ersatt genom öfverflyttning af hud från skuldran, yttrar dagens Nyheter: Som vi erfarit att många ansett professor Buntzens metod vara ny, torde det böra applysas att detta icke är förhållandet, utan att hudöfverflyttning från ett ställe å kroppen till ett närbeläget, som icke på annat sätt kunde täckas, hör till de mera vanliga plastiska operationer, dem kirurgien har att utföra och hvilka också ganska ofta blifvit här utförda, kanhända mest af framlidne professor Svalin. Den, som mest befordrat atvecklingen af den plastiska kirurgien, var numera aflidne professor Dieffenbach i Berlin. Dylika operationer utföras numera af le fleste kirurger. Metoden att låna hudflikar från andra sroppsställen kommer egentligen från Indien, ler den redan i forntiden praktiserades af vissa inom prestkasten. Den uppfanns med inledning af ett der förekommande straff, om bestod deri, att näsa, öron eller läppar fskuros på förbrytare. Enligt den indiska netoden bildas näsan af en budflik, som ta;es ur pannan närmast öfver näsroten. Hudlikens fäste måste naturligtvis omvridas. ring midten af 15:de århundradet praktierades uti Sicilien konsten att sålunda på rganiskt sätt ersätta förlorad näsa och låg ler i händerna på familjen Branca. Huruida metoden blifvit ditförd från Indien geom araberna eller missionärerna vet man j. — Emellertid började vid slutet af 1600alet Caspar Tagliacozzi i Bologna att bilda udfliken till näsan utur armen. Sedan hudliken blifvit uppskuren på armen, men icke erifrån fullt aflossad, biir den genom söm istad vid de sårkanter man gjort å lämpligt tälle af den qvarsittande näsroten och får er fastväxa, under det att hudflikens näing underhålles från fästet å armen. Under ela denna tid, som kan räcka några veckor, råste armen hållas fastbunden vid hufvuet. Efter skedd sammanväxning emellan udflik och näsrot, afskäres den förra från tt fäste i armen och ombildas till form af äsa. Denna metod kallas den italienska i votsats till den förra, som kallas den indika. Det af professor Buntzen begagnade perationssättet tillhör sålunda den italiena metoden. — — Rättelse. I notisen i gårdagsbladet aniende allmänna skyddsföreningens centralkomis sammanträde uppgifves, att hertigen af Österitland fungerade som ordförande, i stället för t det borde heta hertiginnan af, Östergötland. — a — Björnarnes framfart i nordliga Norge. Mot af Oktober månad skrefs från Thorsken till