lighet för riksdagsmannakallet fullt ut kunde ättas vid sidan af de öfrige kandidater. Prof. v. Schoultz ville, då ingen annan gjort t, föreslå en man, som äfven vore kallet fullt rdig, nemligen lektor F. T. Blomstrand. Lektor Blomstrand ansåg sig skyldig uttala, iksom en föregående kandidat gjort det, att alltsedan han äfven fick rätt att blifva vald till representant, det utgjort ett hufvudmål för hans ankar att medverka till de stora, för landets väl vigtiga frågornas lösning. Tal. vågade ej hoppas att ett dylikt val nu skulle falia på honom och vågade ej gifva löften, då framtiden stode! Herrans hand. Tal. ville dock hänvisa på sin förflutna verksamhet inom samhället. Det hade ansetts att kandidaterna borde afgifva en trosbekännelse, och tal. ville göra så. Teal. ville medverka till att nya lagar blefve så skrifna, att de må kunna utan tvckan tillämpas. Kommunalförfattningen borde utvecklas i sannt liberal anda och alla hinder för valrättens utöfvande upphäfvas. Som grund för kommunalval skulle röstberäkningen efter fyrktal eller bevillning upphäfvas, och en beräkning införas, hvilken ej verkställdes pr capita utan efter en förnuftigt graderad röstskala. Alla de hinder, som nu läggas för fri penningomsättning, böra undanrödjas, och inom riksbanken en ändamålsenlig och på sakkunskap grundad förvaltning införas, så att den uppfylide sitt ändamål och blefve rikets enda sedelutgifvande bank, utan att de ni sedelutgifvande bankernas rätt träddes för nära. — Alla tullar böra vara finansoch icke skyddstullar, och alla bestämningar, som verka bindande på handeln, upphäfvas. 1 allt hvad som är öfverflödigt inom statsförvaltningen bör sparsamhet iakttagas, men ej i afseende på det som är nyttigt och nödvändigt. Derför, om nya skatter ej kunna undgås, böra de på ett billigt sält för: delas. — Alla hinder mot en förnuftig frihet i undervisningen böra upphäfvas och bildningen komma alla till del, icke blott på papperet och debetsedlarne, utan äfven i verkligheten. Skolråden, skolinspektörerna och konsistorierna böra vara fullt ansvariga för resultaterna af undervisningen, men äfven ega behöfliga medel att tillgå för densamma. Presternas sjelfskrifvenhet att vara ordförande iskolråden bör upphöra. — Hvad beträffar försvarsväsendet borde landet, utan att lita på andra, vara i stånd att med en rättfärdig sak på sin sida försvara sig med egna medel och med tillhjelp af dem, som genom blodets band äro så med oss förenade, att de ej kunna svika oss, utan att svika sig sjelfva. — Jemte så utmärkta män, yttrade tal. till sist, som de, hvilka blifvit invalde i andra kammaren, återstode väl ej annat för honom, än att kämpa i andra eller tredje ledet, men genom sin embetsställning hade dock tal. varit i tillfälle att sätta sig ini vissa förhållanden, t. ex. de som rörde Hvitfeldska stipendiefonden, så att han derutinnan kunde vara till gagn. Lektor Blomstrand anhöll, sedan ban nedstigit från talareplatsen, att få såsom kandidat föreslå konsul O. Ekman. — Mötet antog äfven konsul E. såsom sin kandidat. Samtliga talen afbrötos ofta af bravorop. Derefter företogs profval (af endast 180 röstande, enär mer än hälften af de närvarandeaflägsnat sig utan att afgifva någon röstsedel). De: amma utvisade följande resultat, nemligen att rossh. O. Wijk erhöll 122 röster, mag. 5. Å. Tedlund 114, prof. E. v. Schoultz 49, lektor F. T. Blomstrafid 39, konsul O. Ekman och frih. K. E. Leijonhufvud hvardera 9, rådman F. E. Roy 6, grossh. Sv. Renstr och öfverste C. N. Berg hvardera 5 samt v. häradshöfd. C. W. Dra kenberg 4 röster. i FRREEESSSS z