Aftonbladet – 1 december 1866, sida 2

STOCEHOLM den 1 Dec. Bland moln, som resa sig vid den politiska horizonten, är fenianrörelsen fortfarande ett bland dem, som se mest stormhotande ut. Ganska allvarsam i sig sjelf, kan den blifva fruktansvärd för det välde, som deraf hotas, genom förbundet med den djupa förbittring, som råder i Förenta Siaterna öfver Englands och engelsmännens fiendtliga hållning under den hårda pröfning, som den Nordamerikanska republiken hade att genomgå. De sednaste underrättelserna från utlandet tyckas antyda, att denna rörelse träder allt mer och mer i händelsernas förgrund och snart torde stå främst på fogordningen. Så t, ex. meddelar Indep. Belge i ett bref från London af den 24 Nov. följande i detta ämne: ?Det är olyckligtvis sannt, att fenianrörelsen väcker oro i Irland och vållar regeringen bekymmer. Förliden torsdag blefvo på en ångbåt, som kom från Liverpool till Cork, tagna i beslag två kistor, hvaruti funnos 80 Enfieldsgevär samt ett antal kulformar. Då den person, till hvilken kistorna voro adresserade, blef arresterad, har man anledning att antaga, att här icke är fråga blott om en handelsaffär. Jag kan tillägga, att regeringen någon tid förut erhållit underrättelser från Förenta Staterna samt åtskilliga punkter på fastlandet, hvaraf synes att fenierna äro ifrigt sysselsatta med nya planer. Det är bekant för regeringen att ett icke ringa antel amerikanare, hvilka sannolikt nyligen tjenat i Förenta Staternas armå, anländt till Bremen, Havre och Paris, der de hålla sig tillsammans i större grupper. ÅAngfartyget City of Paris, gom i måndags anlände till Cork, har i sistnämnda stad landsatt en stor mängd amerikanare,. Man höll ögonen på dem och lade märke till att de reste ort med bantågen från Cork i små afdelningar, hvilka styrde kosan till olika punkter inom Irland. Det är mycket möjligt att dessa amerikanare fått uppdrag att genomresa Irland från ena ändan till den andra för att undersöka hvilka utsigter kunna finnas för ett uppror. Om förhållandet är sådant skola de snart finna, att regeringen öfverallt är på sin vakt. — Å andra sidan har man helt nyligen emottagit underrättelse från Nordamerika, att James Stephens skall ha lemnat Förenta Staterna för att i hemlighet landstiga i Europa och begifva sig till Irland med en skara irlänsare, idel handfasta karlar, hvilka många gånger trotsat döden i amerika: narnes leder, då de kämpade för en sak, som var dem mindre dyrbar än Irlands. Det skulle icke vara förvånande om det lyckades Stephens att komma i land på kusien af Irland; ty det lyckades honom ju komma derifrån, hvilket är vida svårare än att komma dit. Men om han också ser sig i stånd att återvända till Irland, skall hans verksamhet likväl bli inskränkt inom en så trång krets att han icke kan bli farlig, då regeringen är fullkomligt beredd att möta hvarje upprorisk rörelse. Ett stort antal arresteringsorder äro redan utfärdade, och på första vizk som gifves från slottet i Dubiun skola ala misstänkta personer bli urståndsatta att deltaga i ett uppror. Inom officiella kretsar går slutligen ett rykte att regeringen ämnar sända tjugo regementen af engelska milisen till Irland, och detta i dubbel afsigt, dels för att minska linieregementenas antal på ön (de regementen som aflöstes skulle afgå såsom förstärkning till Kanada), dels för att uti Irland ha en arm, besiående af rent engelska regementen.?