FAMILJEN CROIX-DE-VIE,) PAUL PERRET. Öfversättning från franskan. Ah, visserligen, sade enkefrun, jag är ej nog grym för att utlemna tvenne älskande till rof åt så mycket tråkigt folk. Denne var emellertid enträgen. Då han fann, att man bestämdt icke ville ta emot honom, gade han, att han hoppades ha bättre lycka en annaa gång... den dagen då den elfte markisen af Croix-de-Vie kommer till verlden. Martel ryste, enkefrun såg ej på Violante, men lade sakta sin hand på hennes arm och sade: ?Fyra med namnet Robert, sex som hetat Martel — den engel, som kommer att födas, blir gen elle markisen, den trettioförste ädlingen, Min dotter, detta är en tanke, hvarvid man redan från första stunden måste vänja sig. Jag talar till er om en lycka, som alliid kostar oss många smärtor och många tärar, ofta till och med en del af vår ungdom och vår skönhet; men tro mig, vi sakna ingenting deraf. Vet d, att vi förlora mycket då vi blifva mödrar, men om ni vill veta hvad vi deremot vinna, så sel...4 Hon pekade på markisen. Martel åhörde detta sällsamma tal, i det han med foten sparkade undan stenarne i allen, och gick med sänkt hufvud, blossande ansigte, pannan fårad af en vanmäktig vrede. Martel! återtog enkefrun skrattande, så nu och berätta din lycka och dina för4) 5e Å. B. n:r 251—258, 260, 261, 263, 205—269, 271—275, 277, 279 och 280.