Aftonbladet – 22 november 1866, sida 3

ssbroar borde redan vara gjord — invände författaren; men — såvida ej beställninge: är gjord i utlandet? — tillägger författare: — icke är den gjord härilandet — ?ty — (nu kommer det slående beviset!) åtmin stone för ett par veckor sedan var ännt icke ens någon underhandling öppnad on dess utförande vid någon af de verkstäde: här i landet som företrädesvis (sic!) syssel sätta sig med dylika arbeten? — tilläggei författaren ?snusförnuftigt vigtigt? (obs. et af författareus egna favorituttryck). Det lilla ordet företrädesvis? tager jag r mig friheten särskildt bemärka, enär det på tagligen utgör ett anspråk på att underhand-Ilingen om brobeställvingen företrädesvis? -I borde inledas med — Motala verkstad, och när så ej skett, kan den svenska industrien ej vara behörigen tillgodosedd. 1 författarens ögon är Motalaverkstaden en inkarnation af den svenska industrien, Nämnde j verkstad har emellertid allsicke skäl till klagan öfver tillbakasättande från jernvägsstyrelsens sida. Flera broar, jemte mycket Jannat arbete för statens jernvägar, hafva otförts vid Motala, men icke allt, och derifrån torde väl författarens vredefulla rop företrädesvis? härleda sig. Åtskilliga jernbroar hafva efter beställning och på kort tid utförts vid Bergsunds verkstad, hvilket å den ena sidan? visserligen kan vara harmligt; men ?å den andra sidan? ganska billigt, och alldeles nödvändigt, att icke en verkstad, och dertill den dyraste, får slå under sig allt arbetet för statens jernvägar. — Den dyraste? — ja det är rätta ordet. Se här en illustration i detta afseende. Öfver Lethelfven på Wermlandsbanan skall en jernbro byggas. Arbetets utförande erbjöds åt Motala verkstad, som fordrade för sjelfva materialet 48,000 rdr, efter 18 rdr pr centner, vidare extra betalning med 2196: 06 för öfvervigt å plåtarne (en post som uppenbart var orimlig, enär det berodde på fabrikanten att ej göra plåtarne gröfre än föreskrifvits); vidare för konstruktion och ritniog 2 med 1003: 92, för lossningskostnad och frakt till Töreboda 680: 87, samt för uppsättning ocH resekostnad 1906: 42 — summa 53,787: 28. Emedan denna summa ansågs orimligt högt tilltagen, så erbjöds. beställningen åt Bergsunds verkstad, som åtog sig den efter 17 rdr pr centner för materialet och gjorde ej anspråk på de öfriga posterna, hvarigenom bron färdig och uppsatt blet sexton och tvåtredjedels procent billigare, än om den beställts vid Motala, och oaktadt den förra verkstaden erhöll kortare tid än den sednare för arbetets utförande. Med anledning häraf behagade författaren iphemta att det ingalunda är den längre tiden emellan beställningen och dess utförande som fabrikanten reflekterar till och som betingar det billigaste priset. Beträffande nu broarne å sammanbindningsbanan, så kan lätteligen visas att förf. äfven i detta fall, förledd af sin åtrå att anklaga, begått ett groft misstag. Han har nesmligen förbisett, att innan en bro kan beställas, är det nödvändigt att dimensionerna till densamma äro definitift beslämda; men då förf. formulerade sin stränga anklagelse hade Stockholms stadsfullmäktige ännu icke utlåtit sig öfver den vigtiga frågan huru stor broöppningen. till den största broen borde blifva. Detta yttrande har först i medlet af dennå månad till styrelsen inkommit. Såvida ej förf. har lyckats lösa det onekligen kinkiga problemet huru en bro skall kunna beställas, innan afgjordt är buru lång och styf den bör göras, så torde den ?bestämda och eftertryckliga? ankla gelsen mot jernvägsstyrelsen ha förlorat sin udd. Föröfrigt ken jeg meddela förf. den lugnande underrättelsen, att de ifrågavarande . broarne icke bli beställda i utlandet, utan inom landet, och i alla händelser med god tid lemnad för leverantören, ehuru beställningen icke Pföreträdesvis? kommer att göras vid den verkstad, hvars målsman han är,! utan vid den som lemnar bästa arbetet och billigaste priset. Jag har nu genmält allt hvad förf. i sak anfört. Om han blifvit vederlagd, om jag skingrat en hop fördomar, uppkomna af okunnighet, och nitiskt befordrade af afundsjukan, — tillhör ej mig, utan den sakkunnige och opsrtiske att sfgöra, men icke förf., Hvilken uti alla sina artiklar i denna fråga bevisat sig lika litet tillhöra de förras, som de sednares antal. Han skall tvifvelsutan begagna sin ställning för att få sista ordet, och det må han gerna, såvida han icke, såsom bittills skett, förvränger de akta, som jag anfört, I annat fall skall jag ej trötta allmänheten, som sannolikt redan erfarit att förf. och jag ega mycken ?seghet?, ikasom det svenska jernet, jemte en stor vortion ?styfhet? och ?hårdhet? likasom det ngelska, samt möjligen äfven medgifva att i ha hamrat på hvarandra med stor Just och fröjd. Stockbolm den 29 Okt. ad Redaktionen. af. Aftonbladet är skyldig ipplysa, att fösestående genmäle redan för ägon tid sedan blifvit till redaktionen in