Aftonbladet – 21 november 1866, sida 2

Article Image
lagen den 25 dennes, underställas föreningens AN ming. Inom föreningen har grunden lagts ill ett bibliotek. — Talarestolen beträddes, selan sånger utförts, af litteratören B. Schöldström, vilken höll ett föredrag ang. ?Skådebanan och less förhållande till arbetaren?, hvari framställles den förädlande inverkan teatern, betraktad rån dess rätta synpunkt, kan och bör hafva ej ninst på arbetaren. Efter det sångafdelningen itfört ytterligare några nummer uppträdde måaremästaren S. V. Rubenson och uppläste en ntressant öfversigt af Papperets historia, — Vi hafva varit i tillfälle taga kännedom om sednast församlade statsrevisorers beättelse rörande granskningen af riksgäldssontorets styrelse och förvaltning. Nu, såsom under en följd af de sednast förflutna iren, innefattar redogörelsen för riksgäldsullmäktiges låneoperationer den utan all emförelse mest intressanta delen af berätelsen. Innan vi gå att, med ledning af revisionsverättelsen, redogöra för fullmäktiges sednaste låne-operationer, torde vi böra upplysa våra läsare om beloppet af landets capitalskuld för de fonderade statslånen vid utgången af Juni månad detta år. Den återstående kapitalskulden för de ildre lånen, deri inbegripet den öfvertagna delen af 1864 års lån, utgjorde vid nämnde tidpunkt... senses. TÄT 57,152,248: 89. Af 1866 ån hade utlemnats.. ........ses ss ... 12,411,266: 67. Summa fonderad statsskuld den 1 Juli 1866...........69,563,515: 56. Om emellertid från detta belopp afdrogs amortissementsoch liqvidationsfondernas behållning...... 3,035,499: 63. Utgjorde den återstående skuldsummån..........rdr 66,528,055: 93. Man torde erinra sig, att af det belopp, stort 35 millioner rdr, som riksgäldskontoret af 1863 års ständer bemyndigades upptaga, erhölls blott en fjerdede! genom det s. k. engelska lånet, eller 1864 års lån såsom det officielt benämrves, som afslöts med Schröder Co. i London. Den nu föreliggande revisionsberättelsen redogör för riksgäldsfullmäktiges bemödanden att uppnegociera återstoden. De första underhandlingar för ändamålet, som omförmälas, togo sin början den 31 Aug. 1865, genom ett meddelande från hr Heineman, för tillfället uppehållande sig i Frankfurt, att ett consortium, bestående hufvudsakligen af de personer, som kontraheraf de förra lånen, vore benäget att öfvertaga ett lån å 10 millioner thaler, deraf 3 millioner fixt, mot 4!(2 procents ränta, att återbetalas genom en annuitet af 534 procent under loppet af 70 år. Fullmäktiges luralitet, som ansåg lånebehofvet kunna inskrävkas till 9 millioner thaler (24,000,000 rdr) fordrade i sitt svar härpå, att lånegifvarne skulle öfvertaga 4 millioner fixt samt innan den 1 April 1866 tillkännagifva om de ville begagna optionsrätt till återstoden, och ville fullmäktige inskränka amorteringstiden till 65 år med enahanda annuitet af 53a4 procent. Meningarne bland fullmäktige voro dock härvid delade, i det hrr C. G. Hierta och Wolftelt önskade att man skulle fordra 6 millioner fixt samt genom ombuds utsändande eller på annat sätt undersöka om ej lånet kunde annorstädes erhållas på billigare vilkor eller åtminstone med större säkerhet för dess antagande i sin helhet. Fullmäktige hade förklarat, att bestämdt svar, huruvida deras förslag antoges borde lemnas sednast den 21 September. Den 22 September ingick ett genom telegrafhinder fördröjdt svar, som hufvudsakligen antog fullmäktiges förslag, men tillika föreslog, ehuru ej såsom något oeftergifligt vilkor, att skandinaviska kreditaktiebolaget skulle teckna sig för 500,000 thaler af lånesumman. Man hörde sig nu för hos kreditbolagets :direktörer om saken, men dessa förklarede, att bolagets direktion ej var hugad teckna nämnde belopp, men deremot var sinnad genast ingå i underhandling om och sednast den 25 September inkomma med bestämdt anbud på hela lånet, deraf bolaget då ville öfverlaga hälften, eller 4!2 millioner, fixt. TREE RE a RO SEE EAS

21 november 1866, sida 2

Thumbnail