Aftonbladet – 20 november 1866, sida 3

Å Å Pilatus. Quid est veritas? sade Pilatus, oci Kristus svarade: Est vir qui adest. Ana grammet är särdeles väl påhittadt; synt bara, för damernas skull, att det skall var affattadt på latin. — Man har anagrammer som äro smått ironiska af sig också, t. ex då man af ordet logica fått ordet caligo som betyder så mycket som dimmighet. — Ett profeterande anagram har man unde: en sednare period påhittat. När vår store skald Lamartine år 1848 steg upp till mak. tens böjder, letade man ut ur hans namn föl: -ljande spådom: mal ten ira. — Nu för tider är det i Italien som anagrammet kommit i svang; man har sett hur Vittore Emanuele och Venezia i dessa dagar blifvit ganska lyckligt anagrammatiserade. Det fauns ju Jen latinsk poet, jag minns ej under hvilket sekel, hvilken skref ett poem i tolfhundre vers, af hvilka hvar och en innehöll ett Janagram? Och italienaren brås ju mycket på latinaren. Hr Sardou har återtagit sin pjes Maison neuve, som repeterades på Vaudeville-teatern, I det är dagens stora nyhet i Paris. Hr Sardou förklarar i ett bref, infördt i tidningen Evnement, att han gör detta derför att två I tidningar haft den ogrannlagenheten att re dogöra för pjesens innehåll i dess minsta I detaljer och inlätit sig på att underkasta I pjesen en elak kritik, till skada såväl för teaterdirektören som författaren. Från det lögonblick jag ej längre, ansigte mot ansigte med åskådarne, är herre öfver deras sinnesrörelser, vill jag hellre försaka frukterna af sex månaders arbete, än inlåta mig i en strid, i hvilken alla mina planer äro på förhand uppenbarade. Det var mig förbehållet att gifva detta exempel, oerhördt i de dramatiska annalerna, på en författare som tvingas att undertrycka en pjes, refererad, kritiserad, ja till och med smått sönderrifven en månad innan den uppträdt i verlden och utan att publiken haft rätt att afkunna sin dom.? Men härmed är ej affären slut, här blir den tvärtom invecklad. Hr Bardou vill taga tillbaka sin pjes, men Vaudevilles direktör vill ej återlemna den. Han har afslutit kontrakt, i god och laglig form, om pjesen och han tänker med Guds hjelp få den upp snart. Hr Sardou har dessutom förbundit sig att öfvervaka repetitionerna, men han har ej infunnit sig. Herren vete hur allt detta skall sluta! I England är det också brukligt vid bröllop att qväda till brudparets ära. Följande smånäpna bröllopsverser, hemtade ur en engelsk tidning, skola säkert roa dem af våra läsare, som äro litet hemmastanda i engelska språket: A pretty little maiden had a pretty little dream, A pretty little wedding was its pretty little theme, A pretty little bachelor to win her favour tried, And asked her how shed like to be his pretty little bride. With some pretty little blushes, and a pretty . little sigh, And some pretty little glances from the pretty little eye, With a pretty little face behind a pretty little fan, She smiled on the proposals of this pretty little man. Some pretty little ?loves, and some pretty little . ?dears?, Some pretty little smiles, and some pretty little . tears, Some pretty little presents, and some pretty little is8, Were the pretty little preludes to some pretty little bliss. This pretty little lady and her pretty little spark, Met the pretty little parson and his pretty little clerk; A pretty little wedding-ring united them for life, A pretty little husband and a pretty little wife. På tal om andebesvärjaren Hume och hans konststycken, som för några år sedan satte halfva verlden i förvåning, skrifver Independarces Pariser-courrierist den 9 dennes: Humes trollerier öfverträffas för närvarande af de besynnerliga saker, som förevisas i ett par rum på Grand Hötel, der ett ungt fruntimmer — en svenska, tror man — får möbler o. 8. v. att dansa på sitt kommando. Jag har ej sjelf sett detta, man har blott talat derom för mig och talat mycket derom?. Till sluts ett bonmot om en af Pariserbörsens mest framstående spekulantenhjelmar. Hr X. är mycket rik, men för några årsedan hade han en obehaglig demelte med rvadame Justice i anledning af några öfverspända fantasier i vexlar och underskrifter å sådana. Hr X. för ett fint lif, har mottagningar, ger feter och föredrager arier och romanser med god röst. — Den der hr X., yttrade någon, som talade om honom, är en musikkännare af första rangen och hos honom får man blott höra artister hors ligne. — Det tror jag, det, blef svaret, om man hos honom sjöng falskt, skulle han taga det eom en personlig förolämpning! —— Anmälan om en alimän skyddstörening i Stockholm. Att nöd och elände i stor utsträckning finnes nom hufvudstaden är en af den dacvliga erfaren