FAMILJEN CROIX-DE-VIE,) PAUL PERRET. Öfversättning från franskan. Jaga dem, jaga dem som vilda djur! vrålade advokaten. Säkert återkom vid detta tillfälle i hens minne en scen från hans tappra ungdom, den herrliga tid då ban angrep en preussisk jätte och kom denne att bita i gräset. Men markisen lade sin hand på Chesnels axel och gjorde honom ett tecken. Chesnel sade derpå till sina kamrater: Blif qvar här !? I samma özovblick föll den trogne tjenarens blick på den lilla porten. Lesneven stod der, alltjemnt i samma ställning, med korslagda armar, högburet hufvud. Under tumultet hade man förgätit honom. Violante ensam visste, att han icke hade vikit ifrån platsen, eller gått ett steg tillbaka. Vid hans åsyn uppgaf Chesnel ett doft rytande. — Det är han?, sade han. Allas blickar vände sig mot den unge mannen. Hvad gör ni här?? frågade herr de Bochardigre. ?Ni var chef för dessa banditer under angreppet?? Derag chef?? sade markisens Ett olycksbådande mummel uppstod bland Croix-de-Vies folk, som samlats kring. sin husbonde. Hvarföre?, återtog advokaten, har ni icke följt dem på deras flykt ?? PDerlöre att jag är af dem, som icke fly?, svarade den unge mannen. ) Se A. B. nir 251-258, 260, 281, 263, 265—269.