Aftonbladet – 17 november 1866, sida 3

IVIDUVA Ulv VAUUR UL CM IULUII UVISRe NU anförda bibelordet direkte emot läsaren Stilen är enkel, liflig och stundom gansk: målande, och då förf. med dessa egenska per förenar ett hjertligt begär efter sin: medmenniskors religiösa förädling, förmod: vi att hans förevarande bok skall vinna e1 stor läsarekrets. Ehuru öfversättningen synes vara gjor med stor omsorg, hafva vi dock en anmärk ning mot såväl denne som de fleste andre öfversättare af religiösa arbeten. Det tord väl nemligen få anses såsom ett af alla er kändt faktum, att vår gamla bibelöfversätt ning med sina många öfriga brister äfver förenar den att vara affattad på ett numers föråldradt språk. Hvarföre då envisas mec att bibehålla en del af dess otympliga for mer, då man i alla fall icke kan följa der helt och hållet. Ehburu vi, hvad språke beträffar, icke kunna, såsom vi förut visat. gilla bibelkommissionens och i och med det samma Melins bibelöfversättning, hvilka : det hufvudsakliga äro lika, skulle vi likväl anse det såsom en vinst, om någondera af dessa öfversättningar, då ingen ännu mera tidsenlig finnes att rekommendera; följdes vid affattandet af skrifter, der bibelns ord anföras. Man måtte väl icke vara så rädd för nyheter, att man fruktar att trampa samma stig, på hvilken sådane män som Melin och bibelkommissionens ledamöter förut framgått. Vi kunde då åtminstone slippa att see sådana ordformer som dessa, hvilka äro uttegna från de första sidorna af det anmälda arbetet: syndenes?, ?yredenes?, Gudi?, osägeliga, i stället för outsägeliga, allom menniskom?, mägtigan, ?obegrundeliga? i stället för outgrundeliga o. 8. v. Konversationsoch universallexikon. — Allmän ordbok för alla samhällsklasser. (Ad. Bonnier.) Med det nyligen utkomna IV:de bandets 11 och 12 häften har detta arbete nyligen blifvit fulländadt, hvartill vi hjertligt lyckönska utgifvarne och förläggaren. För den större bildade allmänheten i vårt land är bärigenom beredt tillfälle att för godt pris erhålla ett rikhaltigt encyklopediskt arbete på svenska språket, i hvilket de rika hjelpkällor, som främmande litteraturer i detta hänseende förete, med sorgfällighet blifvit begagnade, och tillika de specielt svenska artiklarne med ganska stor utförlighet blifvit behandlade. Priset (50 öre pr häfte) är särdeles billigt och förläggaren har tillika vidtagit den ftgärden, att köpare som försummat subskriptionen kunna få uttaga häftena 1—52 efter hand, enligt deras egen beqvämlighet. Komplett inbundet i fyra band kostar verket 28 rdr. Ett supplementband förberedes, som nästa år skåll utkomma. — En historia öfver familjen Bonapartes lefnadsöden berättas komma att utgifvas. Jeröme Napoleons ännu lefvande enka, fru Patterson, skall: redan ha ställt ett ganska pikant material till författarens förfogande. — Franske vetenskapsmannen Ravaisson bar nyligen utgifvit en del af ?Bastiljens arkiv. När Bastiljen förstördes år 1789, förskingrades äfven arkivet. Först långt sednare lyckades det att återbekomma en del af dessa handlingar hvar; mot en annan del af dem kom till Petersburg. De, som stannade qvar i Paris, förvarades i arsenalens bibliotek, der de råkade i glömska. Tjugu år har hr Ravaisson användt på att bringa dem i ordning. Han meddelar likväl i sitt .arbete icke ensamt den vanligtvis mycket korta ordalydelsen af les lettres de cachet, utan berättar ifyen de olyckligas historia och förbrytelse, hvilka af godtycke, nyck eller afund blefvo inkastade i Bastiljen. Det först utgifna bandet omfattar åren 1659-1661. Första stycket i samlingen handlar om en grefve Pagano, som anklagades för att ha skrutit med, att han kunde döda Ludvig XIV genom trolleri. — ?Monumenta mythica Germanie är tieln på ett arbete, som kommer att utgifvas af Ir W. Mannhardt. Arbetets särskilda afdelninar skola innehålla, bland andra mythiska. och nagiska sånger, folkfester och bruk, agrariska olägsäder och vidskepelse, en naturhistoria enigt folktron, mythiska vaser samt bruk vid lödsfall och äktenskap. — General Philippe de Segurs memoirer comma att utgifvas i Paris i 6 delar och sägas kola bli synnerligen intressanta. I detta verk iro minnena från en tidrymd åf 86 år nedlagla; den ställning författaren intog, har satt hoiom bättre än många andra i stånd att riktigt ippskatta sina samtida. Sgurs ypperliga arvete om Den stora armåens historia under 1812 rs fälttåg? inbringade åt honom en plats i franska akademien, men tillika en duell med geneal Gourgaud. — I Frankrike utgifvas 267 politiska tidvingar, af hvilka 63 tryckas i Paris, samt 1307 cke politiska, af hvilka 703 utkomma i Paris. — Den berömde perisiske följetonisten Jules Janin har utgifvit: Beranger et son emps. Första bandet prydes af skaldens porrätt. — Ett praktverk: ?Memoires sur la Chine. Par te Comte d Escayrac. de Lauture har nylien lemnat pressen i Paris. Det innehåller omring 200 träsnitt efter på ort och ställe gjorda eckningar samt 30 kartor. Texten behandlar tförligt det himmelska rikets historia, troslära, tatsinrättningar, sociala och privata lif, samt nnehåller dessutom smärre notiser af mera hanlelspolitisk natur. — Correspondance inedite de Henri Heine, wwec une pråface et des notes? har i dessa dagar itkommit hos Levy i Paris. — Karl Götze i Weimar komponerar en pera med text af Alexander Rost, hvars hjelte sustaf Wasa är. — Den hvitklädda qvinnan?, dram i fem kter af Chartotte Birchpfeiffer, gafs för första sången på königl. Schauspielhaus i Berlin den 1 Ökt. Det är en fri bearbetning af den omyckta engelska sensationsberättelsen med samma amn af Wilkie Collins, som med ovanlig talent lädt en kriminalhistoria full af brott och nerighet i romanens drägt. — Monument öfver lord Byron. I Notting. am göras penninginsamlingar) till en minnesård öfver den store skalden. Om möjligt, vill nan uppresa den i skaldernas hörn i Westminter Abbey i London. I fall denna plan möter inder, kommer en bronsstod af Byron attresas å ett af de förnämsta torgen i Nottingham. — Konstutställningen i Lille, hvilken aflöts den 27 Sept., gaf ett särdeles godt resultat. örsäljningssumman uppgick till 260,000 fres, je sålda konstverkens antal till mer än 300. stadens museum utbetalade 30,500 fres och konstännernas sällskap 52.500 fr. för inköp ; återstoen kom på privata personers händer,