Aftonbladet – 17 november 1866, sida 2

— Norra stambanan. Westernorrlands läns sednast församlade landstiog beslöt, som man torde erinra sig, afgifva en skrifvelse till Kongl. M:t, innefattande anhållan, att, då Kongl. Maj:t finner nödigt äska den Norra stambanans fortsättande, riktningen från Upsala öfver Sala till Storvik på Gefle—Dala-banan måtte i till riksdagen aflåtande proposition i ämnet blifva föreslagen. Nämnda skrifvelse, hvilken nu afgifvits, innehåller, bland annat, följande: Det har icke kunnat för landstinget blifva obekant, hurusom många förslag dels redan blifvit, dels ännu torde blifva framställda i syfte, att åt Norra stambanan, med öfvergifvande af Sala såsom utgreningspunkt för banor både norrut och vesterut, gifva en annan riktning och i stället med en från den nu anlagda Upsalabanan, på icke särdeles långt afstånd från hufvudstaden vesterut sträckt bana förse det mellersta Sverges vestra landskaper. Landstinget kan dock icke undertrycka den åsigt, att antagandet af något utaf dessa förslag skulle vara ett frångående af den af Eders K. M. och rikets ständer redan fastställda grundprincip för anläggande af statens jernvägar, neml. att de gtambanor, som på statens bekostnad byggas, böra framdragas förnämligast genom de orter, hvilka i anseende till sin aflägsenhet från vattenkommunikationer icke kunna af dessa draga fördel samt att ej mindre antalet än utsträckningen af stambanorna för närvarande utsträckas till hvad behofvet oundgängligen fordrar. Hurusom begge dessa grundsatser skulle rentaf öfverSE SNENE SIS