Aftonbladet – 14 november 1866, sida 2

Nya förstörelseredskap. I en korrespondens från Berlin meddelas följande dels om tändnålsgevärets uppfinnares, v. Dreyse, nyaste förbättringar i skjutvapen, dels om andra uppfinningar inom detta område, hviska blifvit gjorda i Preussen: Flitig på sin raska ålderdom liksom i sina yngre dagar, har hr von Dreyse fullbordat åtskilliga nya skjutvapen, hvilka sägasi åtskilliga afseenden öfverträffa de gamla. Det första är ett reffelgevär helt och hållet af jern, med en halfcirkelformig krok i stället för kolf. Denna hästskolika krok passar fullkomligt efter den skjutandes skuldra, och derigenom göres sigtningen betydligt säkrare — en fördel, som ej är af ringa betydenhet, isynnerhet i en slagtning. Pipan är försedd med något slags läderartadt ämne, för att förekomma det jernet efter ett större antal skott bränner fingrarne. Geväret är 3 skålpund lättare och nära 7 rdr billigare än det nuvarande tändnålsgeväret, kan afskjutas åtta gånger i minuten och träffar i en erfaren skytts hand målet på 1000 stegs afstånd. Utom detta gevär har man ett annat prof på samme snillrike gevärssmeds uppfinningsförmåga. Detta gevär är fullkomligt likt det första, utom att pipan är något vidare. Den projektil, som hör till detta gevär, träffar på 1500 stegs afstånd och brister, då den räkar målet, i ätta delar, hvarigenom dess förstörelsekraft liknar den moderna granatens. Ammunitionsvagnar bringas lika lätt att explodera genom denna projektil, som genom skott från en vanlig kanon, och då gevärets ringa vigt gör att det kan bäras af en man med vanlig styrka, är det, enligt uppfinnarens åsigt, åt denna reffla, som företrädet bör gifvas. De båda olika gevärens inre mekanism är densamma: som tändnålsgevärets, ehuru förbättrad,.. En af de.förbättringar, som blifvit införd, är att tändnålen, efter att ha träffat tändspegeln och antändt atronen, omedelbarligen drager sig tillbaka. Härigenom icke blott ökas skotthastigheten, utan man förekommer äfven att tändnålen blir bränd. För att afhjelpa denna olägenhet, har hittills hvarje man fört med sig ett par tändnålar i reserv. Men ett annat ännu. märkligare instrument för en menniskas hastiga och artistiska förflyttande från denna verlden till en annan har samtidigt med. de föregående lemnat den ryktbara verkstaden i Sommerda. Detta är en kanon med kammarladdning och dubbla pipor, med ammunitionskistan placerad emellan de båda kanonpiporna och med halfkretsformiga hakar, sådana, som förut nämnts, fästade vid ändarne af kanonerna. Blott en enda man behöfves för att sköta hvard.ra pipan, och ammunitionen föres medelst en enkel process till artillerieten, i samma mån som denne afskjuter skotten, och faller in på sin bestävida plats i samma ögonblick som kammarladdningsapparaten öppnas, Hvardera kanonen afskjutes fyra gånger i minuten, hvadan med båda aflossas ätta skott på eamma tid. De få, som sett detta nya instrument i verksamhet, beskrifva det såsom utöfveande ei förfärande verkan både i moraliskt och fysiskt afseende... Hr von Dreyse: har -konstruerat prof af olika kaliber, svarande mot jrenskdoka artilleriets 3och 6-pundare. En onisk projektil, afskjuten med det gröfre slaget af dessa kanoner, gick på 2000 stega ofstånd igenom en två tum tjock jernplät och antände trästödet bakom denna. — För att erhålla vidare detaljer angående dessa gevär, måste man emellertid vänta tills de mera fritt kovma att cirkulera bland allmänheter. För närvårande äro de få modeller, som man eger, i preussiska krigsministeriets händer, der de undergå den noggrannaste pröfning. Hr von Dreyse var den ende som, -medan hela verlden beundrade tändnälsgevärets förtjenster, sådana de under sista kriget bevisades, ej var nöjd med de erhållna resultaten. Då han är jemförelsev.s belåten med sina sista ansträngningar, kan man undra huru stort antal ihjälskjutna han nu räkoar på. Den ifver, med hvilken man börjat fullinda krigets mordinstrumenter, yttrar si ifven deri, att i marknaden tillförts ett nytt och öfverlögset slags krut. Det är en upp: äckt af en hr Neumeyer i Taucha nära Leipzig, och om hälften af hvad man säger ill dess beröm är sannt, synes det komma att å en hög rang bland de många farliga sorer af den gamla artikeln, som på sednare ider ådragit sig allmänhetens uppmärksamvet. Under en serie experimenter, som nyigen blifvit förelagna inför åtskilliga män ff facket i Leipzig, skall det ha blifvit beisadt: 1:o Att det nya krutet blott kan xplodera i instängdt.rum; Då det är: utatt för luften brinner det, men exploderar cke. Härigenom förekommes alla exp!oioner i krutmagasiner. 2:0 Tryckning eller : Nlötsliga stötar göra ej att det exploderar. :0 Det förbrännes mera fullständigt än vanigt krut och emutsar blott obetydligt ge———— ER Tyst, sade abben. Markigson hada hrntit of tärnan viotan se