Aftonbladet – 14 november 1866, sida 2

VD CJ VVE MUD HMHEUCI OCH Varulg Det af hög statemannavisdom. Lapparne och nybyggarne. Sedan, dels K. M:t den 3 Maj 1805 för Westerbottens läns lappmarker stadgat, att nybyggare och hemmansinnehalvare, hvilka å sina ängar och slåttermyror icke förvarade sitt hö i ordentliga lador, utan lade detsamma i stackar, skulle förse sådana höstackar med en stadig och tät gärdesgård till fyra alnars höjd på fem eller sex alnars afstånd å alla sidor från stacken, för att emot åverkan af renkreaturen densamma förvara, vid äfventyr för egaren till höet att i annat fall, om slaget, bergadt och i stack upplagdt hö uppåtes eller nedframpanes, sin skada stånda; dock att, der gärdesgårdar icke ansåges uppfylla ändamålet eller icke kunde utan svårighet uppföras, andra lämpliga hägnader borde uppsättas efter de föreskrifter och förordnanden, som af K. M:ts befallningshafvande i länet blefve meddelade; hvaremot det jemväl skulle åligga lapparne att genom noga tillsyn å deras renhjordar söka förekomma förluster för nybyggarne och att, om genom bevislig uraktlåtenhet å lapparnes sida skada skedde, som eljest kunnat undvikas, lapparne derför borde vara till ersättning förbundne; dels ock genom bref till K. M:ts och rikets kammarkollefium den 26 Mars 1831 är vordet förordnadt, att vad som för Westerbottens läns lappmarker redan den 3 Maj 1825 blifvit stadgadt rörande gärdesgårdshägnader omkring det hö, som af nybyggare icke i lador förvarades, borde gälla till efterrättelse äfven för lappmarkerna i Norrbottens och Jemtlands län; samt, efter det k. förordningen den 21 Dec. 1857 angående egors fredande från skada af annans hemdjur utfärdats, K. M:t, i anledning af en från häradshöfdingen i Norrbottens norra domsaga inkommen hemställan, genom bref den 22 Juni 1859, med förklarande att hvad genom brefvet den 26 Mars 1831 blifvit stadgadt icke kunde anses genom förordningen den 21 Dec. 1857 till sin giltighet undanröjdt, förständigat K. M:ts befallningshafvande i Norrbottens län, att genom allmän kungörelse inom länet upplifva innehållet af brefvet den 26 Mars 1831; så och efter det Norrbottens läns landsting uti skrifvelse den 5 Okt. 1863, uppå anförda skäl, hemställt, att de i K. M:ts bref den 22 Juni 1859 meddelade föreskrifter måtte upphäfvas och förordningen den 21 Dec. 1857 förklaras gällande för Lappmarken, samt K. M:ts befallningshafvande i såväl Norrbottens som Westerbottens och. Jemtlands län i ämnet blifvit hörde, har K. M:t, den 3 nästl. Okt., i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad dess nyssbemälde befallningshafvande tillstyrkt, funnit skäl icke hafva förekommit, att ofvanberörde föreskrifter på annat sätt upphäfva eller ändra, än att K. M:t velat förklara, dels att, hvad särskildt Jemtlands län avginge, föreskriften angående nybyggares skyldighet att omgärda sina höstackar skall inom de trakter, der det egentliga lapponwådet blifvit genom afvittring bestämdt och gränserna utstakade, endast inom detta område ega tillämpning, och dels att renegare, vid påföljd, som stadgas i förordningen den 21 Dec. 1857 och allmänna strafflagen, äligger att taga sådan vård om sina renar, att de icke skada växande eller afskuren gröda å åker, äng eller slåttermyror under tiden från den 1 Juni till den 1 Sept.; hvarom K. M:ts befallningshafvande hade att hvar inom sitt län, såvidt nu meddelade föreskrifter samma län afsåge, utfärda kungörelse. — Rättighet för utländning att besitta fast jendom. Uppå derom gjorda ansökningar har . M:t tillåtit nedannämnda personer att här i riket ega och besitta af dem inköpta fastigheter, nemligen: Norske undersåtarne P. O. Udneseth, Halvor Johnsetre, E. Halfvorsen på Kejserud och Halgrim H. Evjn åtskilliga hemmansdelar inom Wermlands län, danske undersåten Einar Thierry egendomen Bönnstorp inom Rönnebergs härad af Malmöhus län, samt finske undersåten, vice konsuln G. W. Säve egendomarne här istaden under n:r 29 A B och C vid Tavastgatan och n:r 13 vid Timmermansgatan inom Maria Magdalena församling. — Sjuktransport å statens jernvägar. Sedan Södermanlands läns sednast församlade landsting uti en till K. M:t ställd och af K. M:ts befallningshafvande i länet, med förord till bifall, öfverlemnad skrift anhållit, att de försvårande bestämmelser för sjuktransport å statens jernvägar, nu gällande: trafikreglemente innehåller, måtte andanrödjas och sjuktransporten i möjligaste mår underlättas, hvilket, enligt landstingets åsigt, skulle kunna ske, bland annat, på det sätt, att säng, hvari den sjuke vore bäddad, finge, mot af K. M:t bestämd afgift pr mil, i täckt bagagevagn transporteras, har K. M:t den 26 sistlidne Okt., efter inhemtande af styrelsens för statens ernvägstrafik häröfver afgifna utlåtande, medgifvit att, utan ändring af de i 11 uti det den q April 1862 fastställda reglemente för trafiken å statens jernvägar meddelade allmänna föreskrifer i fråga om sjukas transport å jernvägar, ett lydande: För bagageeller täckt godsva; erats till sjuktransport och i hvill en vårdare befordras, erlägges, då vagnen åtföler ordinarie, blandadt eller godståg, två riksdaer, och, då den föres å snälltåg, två riksdaler 0 öre, milen; för hvarje i samma vagn utöfver örenänmnda antal förd sjuk eller vårdare löses en redje klass passagerarebiljett. Minsta afgiften ör sådan till sjuktransport använd vagn faststäles till ie riksdaler utan afseende på väglängd ch antal i vagnen transporterade personer.? — Undsättning åt hagelskadade. Sedan k. efallningshafvande i Jönköpings län hos K. M:t jort framställning om beviljande af understöd itaf allmänna medel åt en del jordbrukare inom röderyds socken af länet i anseende till dem enom hagelskada å deras växande gröda tillkyndade förluster, har K. M:t den 26 nästlidne kt. anvisat dels en summa af 1500 rår att, såom räntefritt lån emot kommunens gemensamma nsvarighet för medlens återbetalning med hälfen vid. hvardera af 1868 och 1869 årens uppördsstämmor, genom kommunalnämnden i mån f skadans belopp tillhandahållas de genom ofanberörda hagelskada lidande jordbrukare, som efinnas vara i behof af sådant understöd; dels ck utan återbetalningsskyldighet en summa af 00 rår för att, efter sorgfällig pröfning af beiofven samt i mån deraf, utdelas till dem bland mförmälde jordbrukare, som sakna utvägar att inet återbetala eller derför ställa säkerhet. — Kammarkollegium. Under den 26 nästdne Okt. har K. M:t beviljat kanslisten i kamrarkollegium C. T. Uttermarck ytterligare tjenstdighet under ett år från och med innevarande lov. månads början. så . , som reqviRE att jag vanligen ej har ett så tacksamt mne. öra de förtroenden. som ntverlaas dotnere å Hvad skulle jag ej vilja ge för att !J illägg till samma må i reglementet få intagas, ) en en sjuk och : -—ma ht a b 8