Aftonbladet – 13 november 1866, sida 3

Article Image
1. vo .t Forte skaffa ljus i detta medeltidsmörker, måste upprycka det onda med roten och icke hysa anseende till personen. Intet undantag, insn konsideration, ingen barmhertighet. taden måste betala icke blott krigsomkosthaderna, utan äfven krigsskadan. Alla mäste skäras öfver en kam, och qvinnorna äro ännu värre än männen.? ?Affondatore? är nu upptagen. Man har för att få upp den användt mycket enkla medel. Skeppet har blifvit kalfatradt, vatthet pumpas ut, och gas, som är lättare än atmosferisk luft, pumpades in. Användandet af dessa enkla medel var emellertid förenadt med stora svårigheter. Man är nu sysselsatt med att utrödja skeppet och isynnerhet borttega det bombfasta tornet, som så mycket bidrog till skeppets sjunkanide. Franska tidningen Opimon Nationale meddelar en anmärkningsvärd skrifvelse från en underofficer vid legionen i Viterbo. Idag på morgonen?, skrifver hav, ?lemnade man Öss den fana, eom man redan loivat oss i Antibs. Man gut oss en gul och hvit fana; men då generalen sade: ?Låtom oss svärja att vi skola tjera den troget och höja ett Iefve för den helige fadren!?. instämde endast officerarne i ropet. Och då de hade ropat: Lefve kyrkan! Lefve påfven! svarade alla soldaterna i legionen: ?Lefve Frankrike! Lefve kejssren!? En sergean Öch tio soldater stego fram och sade: Hr general! Vi äro i Italien för att uppfylla 1 annan mission än den som ni tilldelar 083. Vi säga er i hela legionens namn: Vi vilja inte ba eder fana. Vi känna blott cn enda sådan: den franska fanån. Hr general! Ni skall genast få se att den är oss kärare än eder.? Talaren drog nu upp ur fickan en liten fransk fana oc visade den för folket. Alla ropade: ?Lefve kejsaren! LE fve Frankrike!? Generalen steg till häst och lemnade der gulhvita fanan till en officer. Denne hade fått d n i handen förr än man sköt på den, och fanbäraren blef sårad. Generalen har skrifvit till Frankrike för a!t få veta på hvad sätt han skall straffa osa. Hela legionen upplöste sig, och folket ropade: ?Ned med p!fven!? Men må ste utställa säkerhetsvakter och ville skicka genedarmer emot oss. Då soldaterna sågo detta, anföllo de gensdarmerna, dödade 22 och sårade flera.? Dettorde start visa sig om denna berättelse är fullt sanningsenlig; alla händelser är säkert, att legionen är i hög grad opålitlig. RYSSLAND. Ryska regeringen har uppgjort kontrakt med en af de mest ansedda vapenfabrikerna i Nordamerika, den s. k. Colt:s fabrik i Connecticut, om leverering af 100,000 kammarladdningsgevär efter Leideys system. I Förenta Staterna skall blott ea mening vara rådande om ait dessa gevär vida öfverträffa de preussiska tändnålsgevären. DONAUFURSTENDÖMENA. Monitören meddelar, att prins Karl at Hohenzollern, hvilken nu är erkänd såsom ärftlig regent i Donaufurstendömena, skall förmälas med prinsessan Eugenia Romanoffska af Leuchtenberg, född den 1 April 1845. Hennes blifvande gemål är 26 år gammal. Då prinsessan är dotterdotter till kejsar Nikolaus 1 och systerdotter till Alexander II, så knytes derigenom ett nytt familjeband mellan hofven i Berlin och Petersburg. TURKIET. Ett telegram från Konstantinopel omtalar från Kandia, att man kämpat ytt.rligare tre gånger vid Petiada, hvarvid insurgenterna lemnat 113 döda på valplatser. Sphakistervas alia 33 anförare hade sträckt vapen och underkastat sig. Hellenerna, som deltagit i upproret, återvända till Grekland; icke så få utaf dem ha likväl blifvit sända till Konstantinopel såsom fångar. Akiff pascha säges skola bli guvernör på ön, hvars kristna invånare enligt-storvizirens åsigt skola få alla möjliga eftergifter. NORD-AMERIKA. Times korrespondent i Filadelfia bekräftar i en skrifvelse af den 22 Oktober hvad som förut blifvit meddeladt rörande förhandlingarne mellan kabinetterna i Washington och Paris rörande ett nordamerikanskt protektorat öfver Mexiko, så snart fransmännen dragit bort, hvaremot nordamerikenska regeringen åtager sig alla Mexikos finansiella förpligtelser till Frankrike. Förhandlingarnt, heter det, ha ännu icke blifvit afslutade, men fortsättas med ifver. Garantien för de franska penningfordringarne skall bilda hufvudpunkten i den nya öfverenskommelsen. KINA. Från Peking erfares, att officiella tidningen tillkännager en stor nationalsubskription för anskaffande af 500 kanoner, hvilka skola uppköpas i Hongkong och användas till befästande af Petscheli samt försvar af inloppet till Peking, Underrättelsen härom har icke gjort något godt intryck. Man vet icke hvilka faror som kunna hota Peking och begriper ej hvartill dessa kostsamma rustningar öfverhufvud skola tjena. Det vore bättre, förmena de mera tänkande, att gömma de summor, ksnonerna skulle kosta, såsom bidrag till krigsskadeersättning i fall det skulle komme till en andra invasion af främmande makter. För öfrigt tr.r man ej att en tillräcklig summa blir tecknad för att köpa 500 kanoner, om också endast sädana som England brukar tillverka för export till Asien. JAPAN. Monitören meddelar, att den verldsliga regenten, Taikun, aflidit efter en långvarig sjukdom; Hans namn var Mina Motto I och han ver en ännu ung man. Om hvem som skulle bli hans efterirädare, rådde ännu ovisshet i Yeddo, då enligt japanesiska riksförfattningen medlemmarne at högsta rådet (Gorog10) under medverkan af Gosankioerna (medlemmarne af de med den herrskande lynastien förbundna furstehusen) skola välja en efterträdare bland en af de ire familjer, som kallas närbeslägtade (taikunader.) Då Mina Motto I tillträdde regeringen, nämndes såsom de tre prinsarne af blodet: prinsen af Meto, prinsen af Owara och prinsen efKsin. Taikun är tikets krigsherre och råder i denna egenskap öfver krigsbudgeten; i diplo-l: matiskt hänseende inskränkes hans suveräitet af Mikada eller Nniri ; Miata samt ott I!

13 november 1866, sida 3

Thumbnail