Aftonbladet – 12 november 1866, sida 2

iskeri i år börjat sin verksamhet samt från få lere håll uppmärksamheten fästats på dan pe vigtiga, men länge försuramade nÄLns:-) de sren, har i dessa dagar plan främlagts tilll kö ett liknande företag i stor skala. Och från! re lessa bemödanden skall landets örlogsmarin hemta kraftelementer, som aldrig kunna utan skada umbäras, hur mycken betydelse man än nu för tiden må filler-!Q känna det döda försvaret — maskinerna, F. materielen. Genom sitt insulära läge aflfö naturen hänvisadt till det fria lifvet på sjön, ti har den sydskandinaviska folkgrenen på hafvet funnit sin ?Vei til Roes og Magt?, och flere företeelser röja, att denna dessl!he traditionella böjelse, en tid missvårdad, nuni åter uppvaknat. i Bland den arbetande betolkningen i in-jti skränkt mening spårar man de första ytt-5S ringarne af en associationsanda som, bland ett ihärdigt och sparsamt .olk, lofvar goda gs frukter. Dia sträfvanden, här ej fram-v: kallade af de oerhörda sociala missförhål-ty landen, som i Englands fabrikdistrikter ska-X pat ett talrikt proletariat, gå lugnt och betänksamt framät — utan öfverdrifter och jsy utan misslyckande. Förberedda genom ar-fa betareassötiationer i den enklaste formen, li sjukhjelpsföreningar — hvilka nu torde fini nas till ett antal af bortåt 200 och ej blottN i städerna — ha de efterhand låtit byggnads-, konsumtions-, kreditoch förskotts-s föreningar uppstå, ännu ej i stor mängd,n men tillräckligt många såsom vägbrytarea för iden. I Men ej blott åt de materiella intressenas, tjenst är denna oförtrutna verksamhet egnad. a Ej mångenstädes har folkbildningen så nitisked målsmän. Danmarks folkhögskolor, omj2a hvilka vårt blad nyss meddelade en berät-Y telse från en sakkunnig dansk man, och!1 hvilka nu stiga till ett antal af trettiotre,!h äro det vältaligaste beviset för det natio-n nella lifvets sunda växtlighet och kraft.d Hur man vårdar sig om att stödja och fort-n sätta skolans verk, derom vittnar det ard bete, som af den Danske Folkeforening uppdragits åt ett stående utskott för folk-y upplysningens främjande?, och hvars syftei 8 n Dn r 1 ( k t 1 f C s (6 mål man lättast inhemtar af följande ut drag ur den offentliggjorda planen: För det första är det ett af våra hufvudsyften att åvägabringa urval eller utdrag ur våra goda författare, särdeles historieskrifvarne och skalderna, som egna sig till allmänläsning. På detta sätt skulle efterhand en vacker bild af nätionallitteraturen genom sitt billiga pris bringas i folkets händer.? Med hänsyn dernäst till framkallandet af nya skrifter anse vi för vårt syftemålintet ämne främmande, hvars belysning kan tjena til att klargöra den danske bondens andliga blick, den friare uppfattningen af hans verksamhet ställning i samhället. Men om vi ä intressera oss för ämnen af mera i historiskt, histöriskt, naturvetenskapligt eller ekonomiskt intresse, skola vi dock företrädesvis söka ; att framådraga allt, som hör till fäderneslandets historia och beskrifning. : I ( I samma riktning arbeta föröirigt Folkeforeningens filialer rundt om i landet genom uppläsningar, föredrag m. m., egnade att väcka eller nära smaken för bildningens frukter och stärka kärleken till land och folk. De som njutit lyckan af fritt tillträde till, af förtrolig. umgängelse md kunska. pens skatter, erkänna i handling sin pligt att åt de mindre lyckligt lottade dela med sig af sin rikedom. Folkupplysningen tages, med ett ord, på fullt allvar, som en nationel angelägenhet, hvilken ej får affärdas med skenfagra ord eller med allmosor. Läågstiftningsarbetet fortfar att efter band . i vär tids anda omskapa de pädud och former, som ärfis från den tid, då folket ejj fanus till i de styrsndes ögon, annat än för såvidt . det kontribuergade. De bekymmerfulla åren efter sista kriget, som skenbart fyllts blott af författningskampen i de JagIstiftande församlingarne, i. valförsamlingarne Joch i pressen, har det varit törbehållet att se ett stort verk på detta fält fulländadt — den nya strafflagen af den 10 Febr. detta lär, som sistlidne 1 Juli trädde i kraft. ) Hvad slutligen vidkommer partistriden, Iskall den vaturligtvis synas afskräckande för dem, som sky äsda till namnet af agi tation — emedan en sådan alltid innebör en sensibel anklagelse mot den egoistiska likgiltigheten, som helst lägger händerna i kors — men det faktum, att den lyckats kalla ända till 93 proc. af de politiskt beråttigade till utöfning af sin valrätt, torde ock bevisa något till bästa för denna kamp, som dock blott är en loflig meningsstrid och som visat sig ega förmåga attinprägla begreppet om skyldigheter bredvid det om rättigheter. Striden har för öfrigt kanske derföre varit så häftig, att den sannolikt utgjorde de sista ansträngningarne från partigrupperingar, I stadda i upplösning, i hvilkas ställe tvifvelsutan snart skola på den offentliga arenan stå mot hvarandra tvenne nya: det ofantlligt öfvervägande nordiskt sinnade flertalet Jå ena sidan och å den andra en ?hemtysk? I fraktion, rotfästad i traditioner från absoTlutismens dagar, sökande ett bräckligt stöd i höga förbindelser och spekulerande på tillfälligheter, som kunna föranleda en baisse I för folkfrihetsoch nationalitetsiderna. Måtte det nya stadium i brödrafolkets Jinre utvecklingsarbete, som börjas med den i dag öppnade riksdagen, bli lyckosamt och ärofullt! På Sundets båda sidor äro dessa önskningar gemensamma, och om de uppIfyllas, skola vi äfven få glädjas åt gemensamma resultater. Vi hafva nyligen, med utdrag ur ridd. Joch adelns protokoll, ådagalagt, att justitiea ae PK TN AV ma vn