STOCKHOLM den 9 Nov. Bret från Böhmen. (Till Aftonbladet.) Prag den 1 X vember. När man i denna tid reser från Wien till Prag, så är det icke med den snabbhet man har rätt att fordra af ångan. Kriget, som i så många hänseen ien satt detta land ett godt stycke väg tillbaka, har äfven borttagit iltågen, och ett mycket säfligt nattåg utgör tills vidare och kanske länge nog enda medlet att komma till: och från kejssrestaden. Att öka hastigheten bidrog ej heller denna gång, att man för de öfver Böhmen hemtågande sachsarnes skull hade hängt en ändlös rad af vagnar vid det ordinarie tåget, men desto bättre tid hade man attbe trakta dessa hederliga reskamrater, i allmänhet högväxta män af ett allvarligt, nästan sorgbundet utseende. Glädjen att äterse hemmet var väl också för dem betydligt uppblandad genom tanken på framtiden. et ämne hvarmed man här, näst kejsarens resa, till hvilken vi i det nedanstående återkomma, mest sysselsätter sig, är jesuiterna, i harnesk mot hvilken värda korporation snart sagdt hela landets befolkning, företrädd af kommunalstyrelserna, nu som bäst befinner sig. Den ilia gör han illa far? heter det; men skulle summan af denna ordens förbrytelser verkligen mätas efter det sätt, hvarpå de behandlas, -eller den afsky de inge 1 den nuvarande hjertpunkten af det katolska området, så måtte den i sanning ökat sig som en snölavin alltsedan Loyolas tider. Ty något kompaktare än den opinion, som i detta fall råder här i landet, kan ej tänkas, och hvarthän de fromma fäderna vända sig, ljuder det i deras öra: ?Schaut euch nur um; Jesniten gehnrum.?