Aftonbladet – 6 november 1866, sida 3

berättigadt än de aristokratiska tänkesätten, Iden stora och förnäma slägten och afkomman gör henne i fullaste mått menskligt skön och värd vår beundran och kärlek. Och häri just framstår hon som saunt patricisk i jemförelse med sin son, hvilken af såradt högmod och förekt för det egna samhället förts öfver i fiendernas led. Volumnia har, trots sin stolthet och manliga stråfhet, visat detta eviga jemnmått inom karakteren, hvilket är Shakspeares ideal; och hon firar också den herrligaste triumf i ett helt räddadt foeterlands tacksamhet, då hennes olyckliga son med nödvändighet hemfaller åt den straffande nemesis, han ejelf öfver sig neddragit. (Forts.) I em as mt Rn MK NV