Aftonbladet – 5 november 1866, sida 3

EKONOMISKT. eOckså ett fondsystem. Fel Uti n:r 124 och 125 af tidningen ?Snäll 8 posten? igenfinnes en uppsats, angåend I finansfrågornas behandling vid instundand d riksdag. Man börde väl skäligen kunbna fI föreställa sig att bland finansfrågorna främ 1, I sta rummet bort tillerkännas: nödvändig eIheten att återställa jemnvigten emellan stats I I verkets inkomster och utgifter, men deron YIhar den ärade författaren icke ett ord, tvärt ttlom anser han statsverket i den briljant I finansiella belägenhet, att staten, uten rin 2 I gaste fara för sin kredit, skulle kunna utgif va ett belopp nya obligationer, som väl ickt Olnärmare angifves, men dock torde komme: h latt. blifva temligen ansenligt, då derigenonr Jalla skuldsatte jordegares behof, enligt för. F fatiarens förutsättning, skulle komma att af a I bjelpas. rf) Hufvodanledningen till jordegendomens uppdrifvande i pris, utan all hänsyn till TI värdet, som beror på afkastningen, var en tlöfverdrifven spekulgtioa i jordegendom, lif Il vad dels af den tillfälliga kapitaltillgång, 1! som uppkom genom de utländska lånen, dels I genom de öfverspända förhoppningar man . fästade vid jernvägarnes undergörande kraft. I Det har emellertid befunmits, att man icke tl kån fortfara att låna i det oändliga, att de redan gjorda lånen måste. betalas och att HN transport ir jernväg, äfven då jernvägen är i statens tillhörighet, ej kan verkställas gratis. Vidare att priserna på jordbrukets alster I måste rätta sig efter tillgång och efterfråI gan? och säledes vexla efter hvad man kallar konjunkturen. Den förlägenhet, hvaruti I de jordegare råkat; som vid tiden för speI kulationens kulmination voro invehafvare af Iskuldsatt jordegendom, är ganska beklagansTvärd; men enär inga åtgärder kunna vidtagas i syftning att göra det gjorda ogjordt, måste omsorgen inskränka. eg till att öfverlägga om hvad som kan och bör tillgöras för att om möjligt mildra det för mången kännbara betrycket. Förf. uppgifver ?att egentliga orsaken är att söka, dels uti den utländska för långt drifna skuldsättningen, dels ock utilagstiftningen för de enekilda bankernpa.? Fört. är ieke den ende som klagar öfver lagstifiningen för de enskilda bankerna, men hvarken han eller andre klagande angifva i hvilka punkter man önskar en förändring. , Sker sådant, skola vi med skyldig höfsamhet di skutera förslagen, och det skulle ju vara rätt lämpligt att genom tidningarne utreda den frågan före riksdagen, ty man bör ihågkomma att numera kommer riksdagen icke att blifva årslång, hvadan det är omöjligt begära att den skall behandla: yitradt missnöje med någon lag, förrän deite öfvergår från allmänna fraser till positiva konptraförslag: Förgäfves hafva vi. hittills begärt af olika tänkande ett detaljeradt förslag till ny banklagstiftniog, i den förhoppning att, såsom man bruker söga, komma från ord till sak?. Då emellertid den nu ifrågavarande förf. framställt ett positivt förslag huru den skuldsatte jordegaren skulle kunna bjelpas, är det ju att. hoppas, att förf. jemväl har in petto något förslag till ny banklag. Låtom oss nu sysselsätta oss med hans förslag till den skuldsatte jordegerens bispringande, hvilket lyder sälunda: Staten utfärdar obligationer på minst 100 och högst 1000 rdr valör, som löpa med 5 procent årlig ränta och ställas till utlottning med en femtondedel. hvarje år; På hvarje obligation bör antecknas, hvad räntan derför gör för hvarje dag, och räntekuponerna för det löpande året tagas i kronans uppbörd:; Sådana obligationer böra vara till försäljning såväl i rikets ständers bank, som hos alla lånekontoren, och genom tidningarne ständigt utbjudas: Af den fond, som derigenom bildas, bör allmänheten tillhandahållas lån dels emot säkerhet uti fast egendom, högst till hälften af det för år 1866 fastställda taxeringsvärde, dels ock kommuner för tillvägabringande af till nationalekonomisk nytta varande företag emot gemensam ansvarighet. Dessa lån, som böra draga en årlig ränta af 5!.. procent, böra återbetalas med en femtondedel årligen af kapitalet — och hvar och en, som ställer derför stadgad säkerhet, vara berättigad att få lån, då han förklarar sig nöjd att, i brist af penningar i fonden, taga lånet i obligationer al pari. Den garanti, staten således skulle lemna för landtbruket och de flera industriella företag som dermed stå i sammanhang, -kan jordbruket, så-1som utgörande den näringsgren, hvarpå hela vår) existens hvilar, väl förtjena och ansvarigheten blifver ju i sjelfva verket utan någon risk; men fördelarne deraf blifva af den vigt och betydelse att, efter mitt omdöme, icke någon statsåtgärd, icke en gång jernvägsbyggnaderna. hafva eller kunna komma att till den grad inverka på landets framtida förkofran som ett på berörde grund uppgjordt statsfondssystem: den solide landtmannen kommer i en oberoende ställning och den årliga amorteringen skall tvinga honom till arbetsamhet och sparsamhet; obligationerna komma att på landsbygden utöfva en lika god verkan som sporbantslnifttningar; de enskilda bankerna komma, genom att tillegna sig dylika obligationer, få en rörligare grundfond, handeln och industri-inrättningarne komma att hufvudsakligast blifva låntagare uti privatbankerna och en fortsättning af jernvägsbyggnader och andra produktiva företeg kan ega rum utan att den utländska krediten behöfver anlitas. Om det ej kan bestridas att hvarje låntagares kredit beror ieke allenast af förmågan att kunna honorera sina förbindelser, utan jemväl af dessas belopp och lån:agarens benägenhet att utan moget begrundande utfärda nya skuldförbindelser, är det alldeles påtagligt, att en låntagare, som upplånar penningar i akt och mening att dermed hjelpa andra skuldsatta låntagare, ofelbart förringar sin egen kredit. Detta gäller lika mycket antingen lintagaren är enskild man, korporation eller stat. Svenska staten har hitintills endast upptagit statslån för hvad som kallas produktiva ändamål, nemligen för jernvägars byggande. Med rätta har deona omständighet frambållits och blifvit godkänd såsom en anledning hvarför svenska statspapperen borde förtjeva god kredit. Väl har kursen på de:sa nu nedgått, men detta härleder sig till en del från det i utlandet rådande föreställningssätt ett nya statslån skola begäras och att således tillgången på svenska obligationer ytterligare kommer att ökas. Skulle det beslutas att svenska staten för att drifva utlåningsrörelse upplårade penningar mot obligationer eller rentaf till kuldsatte jordne rn