Aftonbladet – 3 november 1866, sida 3

sväfvande begrepp och obestämda förhopp ningar, hvartill det mångtydiga ordet folk beväpning kan gifva anledning. I Schwei äro alla förhållanden väsentligen skiljak tiga, mot hos oss; och dervarande landt försvars mycket omordade billighet tror ha i de flesta fall vara mera skenbar är verk lig. De frivilliga skarpskylteföreningarnes verk samhet anser han deremot särdeles vigti och betydelsefull för försvaret, emedan d komma att utgöra en lämplig stam för landt stormen. — Kommentar öfver Strafflagen af Richar Carlen, är rubriken på ett arbete om ick mindre än 393 sidor stor oktav, hvilket nys lemnat pressen och utan tvifvel kommer at ådraga sig mycken uppmärksamhet af lan dets jurister. Skrifoch Bokföringskurs för Stockholms bor gareskolor och den svenska slöjdföreningen skola. I hrr Samson Wallins bokhandel finne ett arbete att tillgå, som torde vara förtjen af en allmännare spridning, än dess tite antyder. Och vi tro oss böra fästa hr folkskoleinspektörers och i allmänhet del arbetande klassens uppmärksamhet derpå. Vid vära folkskolor har på sednare tider ett behof börjat inses, hvilket otvifvelaktig skall göra sig alltmera kännbeart, ju mej folkskolan uppfyiler sin bestämmelse at meddela de nödiga förkunskaperna för de allmänna medborgerliga lifvet. Skall folk. skolan åt dem, som ärona inträda på der industriella verksamhetens fält eller i öfrigi i någon af de arbetande klasserna, meddela de för dem oumbärliga elementarkunska. erna, så bör deribland icke saknas der ör alla vigtiga fördigbeten att, såväl i all mänhet i skrift någorlunda redigt och rik tigt uttrycka sica tankar, som syvnerligasel att kunna uppsätta sådana skrifvelser, hvilka inom deras verksamhet mera vanligt bruka i det borgerliga lifvet förekomma, äfven som de böra ega någon insigt oeh öfning att föra sina affärer till boks, helst mar vet, huru oreda i den vägen ofta bringa till ekonomiskt obestånd. Vid Stockholms borgareskolor, som ej blott vilja för arbe. taren ersätta en försummad elementarbild: i allmänhet, utan äfven till vis sträfva att motsvara folkskolans hög delning, har sedan längre tid den före rkriften varit gifven, att der skulle meude las öfning i uppsättandet af så beskaffade skrilvelser, som kär ofvan äro nämnd samt att der es någon kort och lämpliga genomgås. Men a på tjenligt och nog enkelt undervis vivgsmateriel har denna undervisning hitti icke kunnat tillbörligt bedrifvas. Det r afhjelpande af denna brist, som här an. mälde skrifoch bokföringskurs blifvit utrbetad, så ordnad, attlärjnnzen, på samma ång han erhåller öfning i skönskrifning, ven öfvas i nämnde skrifvelsers uppsättande, samt i bokföring. Kursens första afdelning består af ett större antal formulär för så beskaffade skrifvelser; den andra delningen åter af en kort boklöringsk hvilken iörf. bemödat sig om att göra enkel och lättfattlig, att den bör kunna lämpa sig för den stora allmänheten. Båda ssa afdelninger äro utarbetade i form af reskrifier för skönskrifning, på det att läraren med öfningen af denna konst Målte förbinda mnntlig undervisning om de allmännaste i det borgerliga lifvet förekommande affärsförhållanden, som kunna vara af vigt för hvar och en att känna, samt om grunderna för bokföring. Detta skerlämpligast på det sätt att läraren först gör reda för en i skrifkursen förekommande uppsats, eller en i bokföringskursen förekommande post, och sedan lärjupgen noga uppfattat den affär, hvarom fråga är, samt orsaken till det i kursen förekommande uttryckssättet, förelägges förskriften till afskrifning. Sedan något parti, sålunda förklaradt, bl vit några gånger afskrifvet, borttages förskriften och lärjungen försöker att på egen band affatta en liknande skrifvelse. Den nytta, som ej blott arbetareskolornas elever utan äfven den stora massan af mindre näringsidkare bör kunna hemta af en sädan praktisk handledning i konsten att sjelf föra sin korrespondens och sina böcker, är så i ögonen fallande, att vi äro öfvertygade att det värdefulla arbetei, som vi härmed anmält, skall erhålla en mycket stor spridning.