Aftonbladet – 3 november 1866, sida 2

unde stranda, om den — som jag hoppas — snart kommer att täfla med den danska. Det är nog att afskrifva följande ur en lien skrift, ett tal som kammarherre J. Wichfeld till stambuset Engestofte höll i s. landthushållningssällskapets möte den 16 Febr. 1859 (särskildt aftryckt ur Tidskrift for Landoekonomi): 1849 öppnade det Ulassenska fideikommissets direktion den nuvarande skolan på Nesgård, hvarvid såsom betecknande för tidsomständigheter och förhållanden kan anses, att medan en förut, omkring 1799, öppnad dylik skola af brist på lärjungar måste tillslutas, ehuru tillträdet var kostnadsfritt, så äro nu samtliga 18 platserna alltid besatta, ehuru lärjungarne måste erlägga betalning eller, möjligen, just af detta skäl.? Sat sapienti! För öfrigt finnas naturligtvis vid samtliga högskolor nåora friplatser, hvilka alltid äro upptagna. Men i allmänhet måste betalning för undervisningen, om än aldrig så ringa, anses för det medel, som bäst fäster lärjungar vid skolan. Man uteblir ej så gerna från det man i alla fall skall gifva ut pengar för, som från det man har alldeles fritt. Så tänker åtminstone menig :man på landet i Danmark. På dugliga lärare med lust för verksams het; har man väl ej ännu haft någon brist vid de danska folkhögskolorna. Prmot har det näppeligen alltid varit lätt för unge män att utbilda sig fill lärare vid dessa skolor; ty som oftast meddela seminarierna för litet i många ämnen, och universitetet för mycket i få. Det har derför ofta varit svårt och kostsamt att finna den nödiga vägledningen. För att afhjeipa denna med hvarje år mer och mer kännbara brist, och för att tillika öppna tillfälle till en längre gående utbildning i vissa hufvudämnen för andra unge män, som ej direkt vilja vända sig till embetsvägen, och ändtligen för att verka för närmare inbördes kännedom om de tre nordiska rikenas statsförhållanden, historia, språk och litteratur, har man tänkt på att upprätta en fri nordisk folkhögskola, hvarom redan förslag eflemnats till införande i ?Nordisk Tidskrift för Politik, Ekonomi och Litteratur, som utgifves af grefve G. K. Hamilton i Lund. Jag kan ej sluta denna korta framstöllning af det danska folkhögskoleväsendet på ett mera passande sätt, än med anförande af några verser ur den sång, hvarmed Grundivig för 10 år sedan ES sin högskola på Marielyst. ?Dev skulle vara ett program för denna skola?, yttrar ofvan kammarherre Wichfeld, ?men den kan och bör tjena till program för alla skolor. Hvad Solskin er for det sorte Muld, er sand oplysning for Muldets Frende, langt mere vzerdt end det röde Guld det er sin Gud og sig selv at kjende; trods Mörkets Harme; i Straale-Arme af Lys og Varme er Lykken klar. Som Solen skinner i Foraarstid og som den varmer i rapar al sand Oplysning er mild og blid, saa den vort Hjerte maa vel behage, trods Mörkets Harme, i Straale-Arme af Lys og Varme er Hjertensfryd. Som Urter blomstre og Kornet groer i varme Dage og lyse Neetter, saa Livsoplysning i höje Nord . vor Ungdom Blomster og Frugt forjetter, trods Mörkets Harme, i Straale-Arme af Lys og Varme er Frugtbarhed. Fredrik Bajer.