Aftonbladet – 31 oktober 1866, sida 2

tror ni, att faran är så nära, och att fru markisinnan har skäl att vara rädd ?4 tJag tänker... svarade abben, skakande å hufvudet. SAtt hon har orätt åtminstone i att visa sin fruktan, är det icke så? Jag medger det; men husbönder äro så beskaffade. De upphöra aldrig att lita på troheten hos dem, som äta deras bröd. De se icke, att tiderna äro förändrade. Tag dig till vara, sade herr de Gourio småleende. Du sade dig nyss vara en god kristen, och kan dock ej låta bli att misstro dina bröder.4 Hur vill ni atv jag skall göra; jag är ej säker på någon annan än mig sjelf. Om det komme an på att försvara honom och hans närmaste, er i främsta rummet, då vet jag nog hvad jag duger till; då skulle ni få se mig i fullt arbete. Jag har i alla tider varit ansedd som den bäste skytt i socknen, och jag fruktar ingenting. Hvad ni än må säga, vet jag ej med mig någon dödssynd.4 em PE 8 ne Jag tror dett, återtog abben, men är du ej nära att begå en sådan, Chesnel, då tanken på att utgjuta blod icke skär dig i hjertat 25 Bah! sade Chesnel, jag har kännt lukten deraf hela mitt lif. Min far lärde mig att känna igen den i skogarne. Han förde mig längsefter grafvarne, och sade till mig: Johan Chesnel! här finns döda. Sedan kom jag till detta hus, der sjelfva murarne förtälja så mycket. Ack, det gifs ögonblick då äfven jag tror mig vara tokig, herr abbe... Hör på, återtog Chesnel, han är trettiotre är och två månader sedan i går! Ja, ja; jag har räknat dagarne i detta Och hvarför lät han i morse ställa hit under detta porträtt sia fåtölj och sitt bord? Ni frågade mig det nyss: hvarför?4 cHvad vet jag? tcHyem vet det? hvem kan gissa till hvad han har i sitt sjuka hufvud om dagarne