Aftonbladet – 30 oktober 1866, sida 2

— Trelleborg. Sedan K. M:t genom belut den 15 December 1865 förunnat köpingen Trelleborg, under vissa vilkor, de frioch rättigeter, som tillkomma stapelstäder i allmänhet; å har K. M:t den 18 sistlidne September fasttällt af hofrätten föreslagen organisation af nagistrat och rådhusrätt för den blifvande stalen Trelleborg, samt meddelat i sammanhang lermed nödiga ansedde föreskrifter. — Svensk medborgarrätt. Till svenska medborgare har K. M:t upptagit: Danska undersåarne Carl Johannes Gudmann Olsen, Andreas Wilhelm Andersen, Thorvald Edvard Gerner och Christian Jörgensen Krunker, Christan August Albert Röhss från hertigdömet Schlesvig, Wilnelm Christian Mathias Wendt och Carl Gustaf iehel berg från konungariket Preussen, Geor; Ferdinand Olof Bergh och Gotthard Heinricl Weichbrodt från Libeck, Heinrich Lehmann från jonungariket Baiern och Jacob Stiebel från Kurlessen. — Rätt för utländning att besitta fast egendom. Uppä derom gjord ansökning har K. M:t tillåtit danska undersåten A. C. Bollhorn, som tillhandlat sig den inom Fors socken af Flundre härad af Elfsborgs län belägna s. k. mineralkälla med dertill hörande jord och åbyggnader, att ega och besitfa denna fasta egendom. — Tillståndsbevis. Under den 24 innevarande månad har tillståndsbevis blifvit utfärdadt för boktryckaren K. J. M. Möllersvärd att från boktryckeri i Kristianstad utgifva: ?Nyare Kristianstadsbladet, Nyhetsoch Annonstidning för Kristianstads stad och län?, — Stamholländerierna. Hos K. M:t har Stamholländeri-styrelsen, uti skrifvelse af den 22 Maj detta år bland annat anmält, att som den egendom, vid hvilken statens dyrbara stamhjord af korthornsrace blifvit förlagd, eller Alnarps landtbruksinstitut, dels genom dess läge nära intill en hamn, öfver hvilken en nära förbindelse med utlandet egde rum, dels ock till följd af dess egenskap af en offentlig, för hvarje besökande tillgänglig, institution, syntes stamholländeri-styrelsen vara i högre grad än andra, uti det inre af landet belägna egendomar, utsatt för faran att blifva hemsökt af den inom Storbritannien, Holland med flera Fänder i Europa härjande boskapspesten, samt bibehållandet vid Alnarp affnära nog samtliga de korthornsdjur staten eger icke under sådana förhållanden vore tillrådligt, K. M:t alltså måtte tillåta, att samtliga staten tillhöriga korthornsdjur, bestående af 20 kor och 4 tjurar, finge fördelas på fyra olika, inom skilda trakter af riket belägna egendomar, med 5 kor och 1 tjur å hvarje, dock så, att en dylik mindre hjord bibehölles vid kortkorns-stamholländeriets nuvarande lokal. Sedan landtbruks-akademiens förvaltningskomitå, efter styrelsens för Alnarps landtbruksinstitut hörande, med utlåtande häröfver till K. M:t inkommit samt stamholländeri-styrelsen derefter särskildt infordradt yttrande afgifvit, äfvensom kommerskollegium insändt anbefallda upp: gifter om förhållandet med boskapspesten i de såsom smittade angifna europeiska änder, har K. M:t den 11 innevarande månad, då, enligt de af vederbörande konsuler meddelade upplysningar, boskapspesten såväl till utsträckning som imtensitet aftagit ej blott inom Storbritannien, utan jemväl i de flesta andra länder, der den sednast ärjat, samt, på sätt landtbruks-akademiens förvaltningskomit anmält, urvalet af de för afvel tjenligaste djur, bland dem som falla vid stamholländerierna, underlättas, och fördelaktigare resultat af dessa holländerier vinnes, om stamhjorden icke är alltför ringa, men dessa fördelar skulle åsidosättas genom den föreslagna fördelningen af stamhjorden vid Alnap i fyra särskilda holländerier, har K. M:t funnit den af stamholländeri-styrelsen gjorda framställning i detta hänseende för närvarande ej böra föranleda någon åtgärd. — Presterskapets lönereglering. K. M:t har, den 5 innevarande månad, förordnat prof. H. L. Rydin att, i stället för statsrådet P. J. von Ehrenheim, intill den 1 Januari 1869 vara ordförande, samt akademi-adjunkten E. V. Nordling att i stället för prof. Rydin vara suppleant för ordföranden i den nämnd, hvilken det tillkommer att, i enlighet med k. förordningen den 11 Juli 1862, ordna presterskapets aflöning inom Upsala län. — Svensk Författningssamling. Med bifall till rikets ständers vid sistförflutna riksdag gjorda framställning, har K. M:t den 5 innevarande Oktober anbefallt redaktören af Svensk Författningssamling att föranstalta derom, att ett exemplar af denna samling ifrån och med år 1867 tilldelas hvarje kommunalstyrelse i riket; hvarjemte K. M:t medgifvit, att boktryckeribolaget P. A. Norstedt Söner för de sålunda erforderliga exemplaren, tillsammans utgörande 2498, må af det på riksstatens 8:de hufvudtitel uppförda anslag till skrifmaterialier och expenser uppbära enabanda ersättning af 2 öre för ark, som genom k. brefvet den 16 Januari 1857 blifvit bestämd för de exemplar af nämnda samling, hvilka för statens räkning inlösas. — Konungen her i dag på förmiddagen hållit statsråd. — Hertigen och hertiginnan af Öslergötland jemte sina barn återkommo i dag på förmiddagen med extratåg från Skåve till hufvudstaden. ; — Postverket. A förslag till postmästaretjensten i Falkenberg har generalpoststyrelsen under den 11 dennes i följande ordning uppfört postmästaren i Lilla Edet OC. A. kön (med förord), postexpeditören i näset, postmästaren C. E. G. Skotie och postexpeditören i Karlskoga G. Moren. ——— — Shakespeares Coriolanus gick för första gången i går afton öjver kongl. stora teaterns scen. Det storartade sorgespelet gafs med mycken omsorg så i spel som uppsättning och tycktes tillvinna sig publikens sympatier i högre grad än man med kännedom om den rådande smaken hade skäl att vänta. Hr Elmlund gaf i Coriolani svåra roll ett nytt bevis på den sunda uppfattning och don frihet från man6r, som i allmänhet utmärka honom; också inkallades han af äskådarnes bilall flera gånger under styckets lopp och efter dess slut. På upp: sättningen var ganska stort arbete nedlagdt, isynnerhet hvad kostymerna beträffar. Mot sjelfva mise-en-scene skulle vi vilja an