UTRIKES. FRANKRIKE. Den franska regeringen sysselsätter sig för närvarande utan tvifvel mera med den romerska än med den mexikanska frågen. Det berättas, att utrikesministern Moustier, hvars program består i ett noggrannt utförande af Septemberkonventionens föreskrifter, på den sednare tiden varit mindre nöjd med Österrikes och Spaniens hållning, hvilka såsom katolska makter ifra för påfvens verldsliga oberoende och vilja göra Frankrike ansvarigt för de följder, det skall ha för hela den katolska kristenheten, om påfven straxt efter fransmännens aftåg blir nödsakad att lemna Rom. Det pästås ätven, att isynnerhet det spanska hofvet försöker drifva påfven till ytterliga beslut och i det hela taget gifver saken betydelsen af en allmän katolsk fråga. Det skall vara till följd af dessa förhållanden som Moustier utfärdat sin cirkulärdepesch till de katolska makterna, om hvars innehåll dock ännu ingenting närmare är kändt. Köln. Zeitung finner det besynnerligt, att de öfriga europeiska makterna, t. ex. Preussen, Ryssland 0. 8. Vv., icke äfven rådföras i denna fråga, då de ha en temligen stor katolsk befolkning. Från Rom skall franska kabinettet också ha erhållit underrättelser, som gå ut på, att påfven icke kommer att stanna qvar i Rom tre veckor efter det fransmännen lemnat staden; om han skell begifva sig till Spanien eller Malta uppgifves icke. I de franska officiella kretsarne ha dessa underrättelser väckt stor oro, emedan man önskar, att påfven icke skall lemna Rom, samt att Septemberkonventionen äfven i detta fall må verkställas. Om ett ytterligt beslut fattas i Vatikanen, fruktar man i Paris ej allenast för en stark förbittring hos det af kejsarinnan beskyddade och derföre mäktiga klerikala partiet, utan äfven för, att den italienska regeringen skall öfverila sig. Man skulle önska, att förhållandena i Rom utveckla sig långsamt, så att det ej må kunna sägas, att påfvestolens fall blifvit direkt framkalladt genom fransmännens aftåg. ÖSTERRIKE Amiral Tegethoff, som nyligen erhöll sitt afsked, har nu begifvit sig till Grätz i Steiermark, detta förlofvade land för alla pensionerade österrikiska militärer. Hans oväntade afsked sysselsätter ännu allmänna uppmärksamheten i Wien; isynnerhet lärer inom marinen råda stort missnöje öfver erkehertig Leopolds utnämning till öfverbefälhafvare; och detta har ytterligare ökats genom åtskilliga pekuniera åtgärder från ministörens sida, hvilka icke röja någon beredvillighet att erkänna flottans förtjenster. Sålunda skall man gjort svårigheter med afseende på utbetalning af prispenningarne för de eröfrade fartyg, som blifvit borrade i sank. Frågan gällde ganska stora summor, men man beslöt likväl i anledning af statens penningbrist att frivilligt afstå från all ersättning. Vidare berättas att amiral Tegethoff vid sin ankomst från Lissa gaf staden Triest och sin officerskår en lysande bal ombord på fregatten ?Kaiser?, hvilken kostade honom gulden. Tegethoff, som sjelf är utanförmögenhet, fordrade ersättning derför af ministören, men denna be