Aftonbladet – 22 oktober 1866, sida 3

DANMAREKE. Till ledamöter af landstinget har först kretsen (Kjöbenhavn) valt konferensråde Madvig, höjesteretsassessor Krieger, höjeste retsadvokat Brock, amtman Orla Lehmann grosshandlaren Melchior, redaktör Ploug samt geheimeetatsrådet Andre. Bland an dra landstingskretsens (Roeskilde) 8 repre sentanter har den bekante baron Zytphen Adeler fått en plats; föröfrigt träffa vi blanc ombuden för denna krets prof. Bjerring proprietär Hasle o. s. v. I tredje kretser (Nestved) märka vi länsgrefve F. Moltke. Bregentved, i femte (Nykjöbing) biskor Brindesböll, baron Rosenörn Lehn, i sjette (Odense) stamhusegaren Schestedt-Juul, sjunde (Aalborg) öfverläraren Forchhammer. i åttonde (Skive) kammarråd Bonne, pastor Krog, proprietär Brinck-Seidelin, i nionde (Renders) inrikesministern Estrup, jägmästaren Mourier-Petersen, konsul Brasch, j tionde (Horsens) kammarherre Jessen, konseljpresidenten Frijs, 0. 8. v. I en artikel om folketingsvalen yttrer Feedrelandet, att det dock finnes en ljus strimma? i den eljest temligen mörka tafla, detta val erbjudit. En ny fråga — säger bladet — som tillförene aldrig varit föremål för allvarligt samtal och pröfning mellan väljare och kandidater, har denna gång fram dragits på flera ställen rundt om i landet — nemligen den skandinzviska frågan. Svaren på denna fråga ha visserligen varit mycke: olika. Medan eh af osund loysut upp flammad fantasi med afsky bortvisat den, medan till och med en aktad historiker eynes ha ätt den med ett ganska ohistoriskt ögonmått, har deremot en vida större del ar både kandidater och väljare erkänt dess berättigande och betydelse samt raer eller mindre modigt och fulltonigt upptsgit tanken såsom sin.