Aftonbladet – 19 oktober 1866, sida 2

unde. Men af de redan gjorda förändrinarne uppstå en mängd konseqvenser, hvilas lösning ovilkorligen i en snar framtid råste afgöras. Blavd de vigtigare öfverläggningsämnena ör ständerna af 1867 äro den nya kriminalgen, sjölagen och kyrkolagen. Ehuru de ärmast endast skola uttrycka det närvaando tänkesättet hos landets lagstiftande nyndighet, är dock deras kommande inflyande på folkets rättsmedvetande och relislösa åskådningar af oberäkneligt inflytanle. Ty det är dock,en annan sak, att såiom medborgare intvingas i vissa ceremoer dem man ej kan uppskatta, eller att vara befriad derifrån. Det vigtigasie öfverläggningsämnet för de nu sammanträdarde ständerna blir dock rågan om representationens ombildning och styrelseverkens ordnande efter den mnärvatande tidens fordringar. Otympligheten i ere bestämningar rörande riksdagsförhandlingarne framträdde redan under sista landtdagen, och sjelfva representationens sammansätining har visat de största bristfälligheter. Detta förhållande bar ingalunda undgått styrelsen och främst H: M:t. Med klar och bestämd konseqvens ha flerfaldiga åtgärder syftat på en förbättring härutinnan. Redan i sitt trontal 1863 påpekade H. M:t att flere stadganden i storfursterdömets grundlagar icke mera vore tillämpliga på de förhållanden som genom dess förening med kejsarriket inträdt?, att andra sakna nödig tydlighet och bestämdhet?. Han ville derföre afbjelpa dessa brister genom förslog, till särskilda förklaringar och tillägg till desamma, att ständernas pröfning föreläggas vid nästa landtdag?, Genom. dessa förslag vill H. M:t ?ytterligare utsträcka den rätt till sjelfbeskatining ständerna nu grund lagsenligt ega, äfvensom återgifva ständerna den moiionsrätt, dem af Ålder. tillhör?, förbehäållande sig likväl initiativet i grundlagsfrågor. -Vi.hvarken vilja. eller kunna ialåta oss på någon närmare undersökning af hithörande frågor, vi vilja blott påpeka, att H. M:t än ytterligare fortgått i samma riktning genom tillkännegifvandet före landtdagens slut om de begge komitåerna för utarbetandet af tillägg och förklaringar till grundlagen samt styrelseverkens ombild. ning. Men det hvarpå vårt fölk med lifligaste förhoppning fäster sin största uppmärksam. het är dock H. M:ts uttalade välönskningar för folkets lycka och välgång. Han kan med full sanning säga, att iogen handliog från Hans sida kunnat störa detförtro. ende, som bör ega rum mellan regent och folk, samt framhåller, att detta ömsesidiga förtroende skall gifva Honom en ytterli. gare anledning att sammankalla Eder till perindiskt återkommande. landtdagar?... Vi tro icke, att det finska folket genom någor baåndling kunnat förverka sig sin regent förtroende, och hysa derföre. den största til lit, att H. M:t skall finna sig föranlåten at förverkliga sina afsigter om periodiska landt dagar i Finland.