Aftonbladet – 13 oktober 1866, sida 3

let. I afton gaf jag, den såkallade frun en vink om min brorsons förväntade ankomst hit, och detta, tänker jag, har påskyndat utförandet af hennes planer.? Tant Mac, som förmodligen fått ett nytt anfall af den der tandvärken, som så mycket plågade henne för tio år sedan, steg ou upp och lemnade rummet. Och då. de skrattsalfvor, som ofta afbrutit tant Pens berättelse, ändtligen upphörde, begaf man sig till matsalen för att befria den sköna Ethelipoda ut hennes fångenskap. Med — tägeln hade rymt ur buren! Hvilket mellertid icke tycktes hvarken oroa eller misshaga tent Peu. Den blå florsklädnin-; gen och ål) illiga andra saker (förmodlien valuta 15: de penningar, varom gamla — bråkadc.) funnos sedan i hennes rum, men den sköna Ethelinda, Archibalds unga fru, visade aldrig mer sitt fagra anlete för Glenrigs invånare. Aftonens nöjen slutades med en munter ringdans, anförd af Archie och Letitia, och då tant Mac redan afrest i sin heltäckare?, vågade tant Penelope deltaga i darsen. , Följande dagen fick Letitia det infallet att krypa in i den hemlighetsfulla gången bakom panelningen, som Bessie upptäckt, för att se hvad slags gömställe det var. Skrattande framdrogdhon den gula sidensarsklädningen. Den var mycket tung och tjock, hvarföre man beslöt att sprätta upp den. I stoppningen fann man då en hel mängd gammalmodiga juveler af stort värde jemte en stor del guldmynt; Vi hafva nu blott atttilläggå, att de gamla juvelerna i ny infattning utgjorde Letitias brudgåfva, då hon, några år sednare, verkligen blef Archibalds unga fru. SLUT.