Aftonbladet – 11 oktober 1866, sida 3

och danska sjökort förete mindre lyckade försök att på sjökartor införa bruket afnivåkurvan, hvars uppfinnare, den franske geografen Buache, dock först använde den å sjökartor. Ett fel emot Kongl. Maj:ts sedermera förnyade nådiga stadga om mått och vigt af den 31 Januari 1855 är, att vissa djup ännu utsättas i famnar. Så göra ock alla sjömäns höga föresyner amerikanare och engelsmän. Genom en bill? hafva dock de förra nu fått metersystemet infördt, och vi kunna alltså hoppas att först på amerikanska och sedan då svenska sjökartor ge metern såsom halffamn införd, uten att justitiekanslern beifrar ett dylikt lagbrott strängare, än det förut i tio år ostraffadt utöfvade att begagna famnar i stället för fot. Samma anmärkning kan i förbigående uttalas mot kartförfattare och geografer, som ateslutande begagna de med hvarandra ej jemförliga pariserfoten och geografiska milen, hvilken sednares storlek eller definition? ingen menniska känner. Utom de för sjöfarten nödvändiga djupmätningarne hafva äfven ganska talrika djupmätningar flera mil från hafsbandet och midt i Östersjöns och Bottenhafvets bassiner blifvit verkställda. De visa att de största djapen föga öfverstiga 1000 fot och saknai öfrigt ej geografiskt intresse, hvarföre deras offentliggörande på en under gravyr liggande generalkarta i mindre skala med nöje emotses. En utsträckning af dylika mer vetenskapliga än omedelbart praktiska arbeten torde dock. i en framtid kunna bära rent praktiska frukter, t. ex. i fråga om telegrafkablars nedläggsnde och dylikt. Det uteslutande för praktiskt bruk beräknade, enkla och flärdfria sätt hvarpå vära sjökartor upprättas, sticker bjert af mot de sranna saker vi äro vana att anse nödvänliga på landkartor. I rent tekniskt hänseende förtjenar att efterföljas detsätt, hvarvå man så småningom minskat de alltför tora dimensionerva på namnskriften, synrerligast de å vigtigare föremål, hvilka man edan gammalt sökt frambålla genom att krifva deras namn med stora stilar, som vortskymt sjelfva föremålet och alldeles vorttegit :kringliggande föremål. — Alltmer: lar man på de nyaste -sjökartorna nu sökt skådliggöra sjelfva föremålet och i samma nån minska ramnskriftens öfverdrifn och vortskymmande storlek. I samma syfte har nen börjat att till vissa ändamål begagna å kallad skelettstil? !eller hårskritt?. Geiom båda dessa åtgärder, hvilka vitro ännu unna vidsträcktare tillämpas, har kartveret vunnit mycket. såväl i utseende som i edighet och tydlighet, samt torde kunna jena till mönster för alla våra andra kartrerk.