Aftonbladet – 10 oktober 1866, sida 3

anordningarne ojemförligt enklare. Desse ha, som si veta, endast en propeller och ett torn, det sednare placeradt så mycke för om midten som nödvändigt varit för balanseringen af de akterliga tyngderna. Att å denna mindre cert ha propellermaskinerna midskepps eller nära derintill, skulle medföra trånga och för manskapet outhärdligt varma maskinoch eldrum samt derjemte försvåra kommunikationen emellan befälets och manskapets rum, hvilka ej böra vara långt skilda från hvarandra. Den variation i fartygets läge, som uppkommer derigenom att kollårarne å våra monitorer, i likhet med å kapten Ericssons af samma klass, ej kunvat placeras alldeles midskepps, är ej betydlig, och då läget skulle befinnas olämpligt, kan detta afhjelpas med lämpningsbarlasten. Ehuru vi ha i många afseenden måst beundra den långtifrån komna krigsmaskinen, har likväl vid dess betraktande vår. beundran mest höjts för vår utmärkte landsman John Eriesson, då vi tydligt funnit att de försök, som af andra ingeniörer efter fleråriga funderingar blifvit gjorda att förbättra hans genialiska id6er, i de allra flesta fall visat sig vara betydligt underlägsna de af honom så hastigt uttänkta.