Aftonbladet – 10 oktober 1866, sida 2

längre och började nu ofta se på sitt ur och blicka mot dörren. Klockan var pu två och hon började blifva litet otålig, .då dörren sakta öppnades och fru Archie steg in, bärande ett tändt ljus i handen. Hon var klädd i en hvit puderkappa och hade Ja.t upp sitt blonda här slätt omkring hufvudet. I denna drägt rättfärdigade hon visserligen tant Penelopes förutfattade mening, att den :köna Ethelinda skulle vara en ganska vanlig person beröfvad den blå drägten, som klädde henne så väl och de glittrande småsaker som hörde dertill. Nådige Gud, fru Archie! utbrast tant Penelope och lade bort sin bok. Hvad har skrämt upp er ur sömnen? Jag trodde minsann att ni låg och sof godt efier er ånga resa. Fru Archie sparade icke på sina förklaingar. Hon hade tagit miste om matsalen och förmaket — hon sökte elter en sypåse, som hon trodde sig hafva lemnat der. Hon nade en så förfärlig hufvudvärk ati hon ej unde sofva. Hennes luktsalt, som slltid ijelpte henne, var i sypåsen. Hon bad tuen gånger om ursäkt för det hon störde ant Penelope, hvars angenäma lektyr utan vifvel ersatte hennes uppoffring af. sömn te. etc. Fru Archie drog sig skyndsamligen tillaka. Då hon gått lade tant Penelope unan sin bok, svepte schalen bättre cmkring ig, tog sitt ljus och gick. Men innan hon emnade rummet gick bon rundt omkring et, kände på panelningen här och der och yste emellanåt på springorna deri. Efter enna undersöknings slut skakade hon på ufvudet, smålog och gick tillbaka till sitt am. fFRaArta NY