dessa hinder och återfinna rätta vägen, sän. der han upp till ytan den skatt han funnil och återvänder derpå för att söka nya fynd i fartygets ihåliga sidor. Det finnes ingenting i verlden, som. kan jemföras-med dessa mäns mod, om icke deras ihärdighet. Jag frågade en af dem om han icke fruktade att trassla insigi de högar af linor och tåg. som ligga instufvade i dessa labyrinter. 7Oi man är rädd, blir man inte dykare?, val bans svar. : Af alla de arbetare, som på något sät ha att göra med hafvet, är dykaren må hända den som får bevittna de mest hjert slitande scener, En dykare, som förlidet å1 undersökte ett fartyg, Dalhousie, som hade förlist vid skotska kusten, berättade en sorg. lig episod ur hafsdjupets historia. Hvarje gång som han steg in i stora salongen, fanr han en mor på knä i bedjande ställning och tryckande sina båda barn till sitt bröst, me: dan andra lik med naglarne sutto fastha. kade vid takets bjelkar. En annan af dessa undervattens-arbetare, som hade undersökt ett på irländska kusten strandadt skepp, be: rättade att han flera gånger inträdde i er hytt och stannade för att betrakta en uti en af kojerna liggande ung qvinna med långt. upplöst hår, hvilket vattnets sqvalp satte : en gungande rörelse likt vattenväxter. Jag aktade mig väl?, tillade han, att störa henne i sin sömn eller att flytta henne från sin bädd; hvar skulle hon väl kunna finna en lugnare bädd?? e penningsummor, som man i England upptagit ur hafvets djup, stiga till ganska betydande belopp. Så t. ex. hade år 1860 ett strandadt fartyg, Malabar, tillhörande ett rikt ångbåtekompani, flera år hvilat i hafvets djup, då några dykare lyckades upphemta derifrån hela den summa, som fartyget förde, eller 280,000 pund sterling (omkring 5,000,000 rdr). Det är all anledning tro, att hafvet är ännu rikare än jorden efter de millioner skeppsbrott, som slukat omätr liga skatter. Glansen af det guld, som hvilar på hafsbotten, har stört mer än en dykares sömn. Begäret att utforska dessa okända nejder har väckt tanken på en undervattensbåt. En ingeniör i London, mr E. Newton, uppfann år 1857 en jernapparat form af ett ägg, som innehöll tillräckligt med luft för att tillåta flera personer andas under den tid som de voro under vattnet.