Aftonbladet – 2 oktober 1866, sida 3

nomener, det hade man ändå ej trott. En; land kunde omöjligen tillåta att Frankril gick före i jordbäfningar. Londonti ningarne påstå nemligen, att jordskalfvet S:t Cloud var helt enkelt och simpelt e svagt, mycket svagt genljud af den star jordbäfningen i Devonshire, deren hop fö sterrutor krossades. Jordskalfvet inträffac t. ex. i S:t Cloud ej förr än flere fimm: efter det i Devonshire och glasrutorna höll mycket bra i S:t Cloud, hvilket naturligtv är mycket förödmjukande för S:t Clout mest dock för hela det mäktiga Frankrike Det är icke i: Europa ensamt som: en h hop af denna verldenes mäktige gå ledigt J En:amerikansk tidning berättar nemliger att ex-presidenten i Venezuela, hr Paez, be I fann sig i Newyork då denna stad nylige gaf en fest till presidenten Johnsons äras Presidenten Paez för nu ett mycket bedröj ligt lif; han är ungkarl, utan vänner, uta penningar, utan framtid: När han såg de entusiasm, hvarmed Johnson mottogs, på minte han sig utan tvifvel, när han knuffa des af den stojande folkmassan ute på ga tan, hur han sjelf en gång blef feterad a ett folk, som sedan kastade bort honon som en urklämd citron. Och två gånge har han på detta sätt varit en lekboll fö ödets vexlingar: Första gången han ble fördrifven från sitt land var för några å sedan. Han blef under sin bortovaro valt till president igen, och det nästan enhälligt och han fördes i triumf med hurrarop til sin hufvudstad. Men hur: obeständig är e lyckan! Folkets idol nägon tid, blef Har snart krossad igen och fördrifven från sit! land, och för andra gången måste han sökes sig en fristad i Förenta Staterna: Med tärar i ögonen blef han -återigen vittne till den entusiasm, den hängifvenhet, hvarmed et: folk helsade sin president, hvars-like han två gånger varit genom sina medborgares friå Omröstning. De utländska tidningarne börja mer och mer fästa sina ögon på Sverge och svenska förhållanden! Att åtskilliga små misstag rörande dessa förhållanden ega rum är helt naturligt. Man finner t. ex. i Etoile Belge följande pikanta bit om riksdagsmennavalen: I Sverge försiggå för närvarande valen till det nya parlamentet, som snart skall sammanträda. Valen ske ej på en gång öfver hela landet, utan suecessive, provins efter provins. Förlidna veckan skedde : valet i Stockholm. Det liberala partiets tretton kandidater gingo igenom med stor majoritet; de reaktionäre kunde ej få igenom en enda af sina. Bland de nys deputerade för hufvudstaden finner man vice amiralen Adlersparre, baron Gripenstedt och -denrcelebre natioval-ekonomen A. Blanche.? Efter prinsens af Wales förlofning med prinsessan Alexandra skickade drottning Victoria ett bref till hvar och en af Europas suveräner för att underrätta dem om denna glädjefulla tilldragelse; och Förenta Staternas president Lincoln btef-också notificerad. Lord Lyons, h. majestäts ambassagör i Washington, då ungkarl, anhöll högtidligen om audiens hos Lincoln för att personligen få öfverlemna det vigtiga brefvet. På utsatt tid blef lorden mottagen i Hvita Huset i sällskap med Seward. Jag har här i min hand?, sade lord Lyons, ?ett egenhändigt bref från min höga suverän, drottning Victoria, hvilket jag blifvit anbefalld att öfverlemna till er. 1 detta bref underrättar hennes majestät er derom, att hennes son, hans kongl. höghet prinsen af Wales, står i begrepp att sluta ett äkta föround med hennes kongl. höghet prinsessan Alexandra af Danmark.? Efter att ha talat denna högtidliga ton några minuter lemnade lord Lyons brefvet till presidenten och väntade på hvad denne skulle ha för granna urtigheter att säga till svar. Detta svar var enkelt, kort, expressivt och bestodi blott lessa ord: ?Lord Lyons, gack du och gör ammaledes!? I fall ej canarden eller ankan vore uppunnen längt före detta, så skulle tidningen france chorale kunnst på goda skäl fördlaras för dess inventor, ty -ett så vackert ;rof: på rik uppfinningsförmåga meddelar len sina läsare. Så här låter dess påhit: In gammal pensionerad båsbasunist, bosatt å landsbygden i departementet Meuse, hvilsen haft tålamod att lära papegojor, trastar, äss och korpar att tala och sjunga, har ifvit ett ytterligare bevis på sitt nit och in outtröttlighet genom att lära en af sina nkor att rent och musikaliskt föredraga en ria. Ankan var naturligtvis mycket ung är hon inträdde: if: i basunblåsarens onservatoire. På ett ensligt och tyst ställe f. d. basuvistens gård erhöll hon den örsta musiklektionen. : Först sjöng f. d. jasunisten arian för henne en gång, sedan kades antalet gånger allt mer och mer, ch mot lärotidens-: slut sjöng f. d. basuniten arian 200 ginger efter hvarandra hvarviga dag. Efter sex månaders öfning var leven fullfjädrad äfven i sång, och nu junger hon till hela bygdens förtjusning ned full hals: -?Hvar qvinna föds att troen vara? o. 8. v. Egaren af den arma nkan skallj snart låta henne sjunga: i aris. Nol v re lt vw EERO EET Till Redaktionen af Aftonbladet! Då jeg icke betviflar att redaktionen med rr RN