Aftonbladet – 29 september 1866, sida 3

LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Böcker för folket. — Johan Ericsson och et hundra af hans uppfinningar. — Hartman, Nerikes flora. — Den lilla fiskareboken. — Litteraturoch konstnotiser. Böcker för folket. 1—8. Stockholm Axel Hellstens förlag, 1861—65. Vi utbedja oss att få ytterligare fästa uppmärksamheten på denna samling, som vi anse sjelfskrifven till inträde i hvar och en af våra sockenboksamlingar. Med oförtröttadt nit spanar den förtjenstfulle förläggaren fortfarande efter arbeten, tjenliga att väcka och nära den läslust, som i grunden torde lika mycket tinnas hos vårt folk, som hos våra samslägtingar på den vittra ön i Ishafvet, och, behörigt vårdad, säkerligen en gäng skall bära rika frukter för vår kultur. Samma urskilning och kunnighet, som hr Hellsten ådagalagt då han förut, än i främmande litteraturer spejat efter arbeten, ijenliga att införlifvas med vår, än i den äldre, svenska litteraturen, den originala såväl som den öfversatta, uppsökt arbeten som kunna lära eller glädja oss och våra barn så, som de varit våra fäder eller vår egen ungdom till gagn eller nöje, återfinner man äfven i nu ifrågavarande samling. Ar Hellsten är i sina val naturligtvis mer eller mindre lycklig: man kan någon gång hafva åtskilligt att anmärka mot utslaget af hans bemödanden — för vår del skulle vi dervid ha åtskilliga språkliga anmärkningar att göra — men aldrig skall man få anledning alt betvifla det sedliga allvar, hvarmed han alltid efter sin ötvertygelse söker lemna det bästa möjliga. En förläggarlista, sådan som hans — vi påminna t. ex. om Bibliotek i populär naturkunnighet, Schlossers verldshistoria, Walter Scotts och Coopers romaner, Don Quixote m. m. — är i sanning respektabel, och icke mången af de stora bokhandelsfurstarne i utlandet har det goda bland sina förlag så ouppblancadt med mindre godt eller underhaltigt, som hr Hellsten. Dessa Böcker för folket äro på samma gång böcker för ungdom. Att skolans lexor icke ensamma kunna göra skolgossen bildad, är sjelfklart; han behöfver, jemte mycket annat, äfven hvad man betecknat med lektyr. Erkännes icke detta behof, söker gossen på egen hand att fylla det, och slumpen kan då tillföra honom rent af olycksbringande saker. Resbeskrifningar och historiska skildringar, som sysselsätta inbillningskraften utan att öfverreta dep, och lära utan att trötta, ha af ålder ansetts tjenliga till läsning för det uppväxande slägtet. Hvad af denna art, som finnes bland dessa Böcker för folket? jäfvar icke denna åsigt. Vi redogöra här nedan i korthet för samlingens innehåll. Det första arbetet i samlingen utgöres af Chr. Hansteens Resa i Siberien. Denna resa, hvartill prof. Hansteen erhållit understöd af Storthinget och hvars ändamål var anställandet af magnetiska iakttagelser, räckte från Mej 1828 till sommaren 1830; men skildrades först flera år sednare (i Norsk Folkekalender, 1850—56), hvarefter öfversättningar utkommo på franska och tyska. Den berömde vetenskapsmannen visar sig vara lika skarpsynt och vaket iakttagande såsom turist, som han är det som fysiker; han berättar enkelt, flärdlöst och ledigt. Valet af detta arbete är förträffligt. N:r 2 är en gammal bekant: L. Lloyds jagtnöjen i Sverge och Norge. Detta arbete har länge varit en af svensk jagtoch äfventyrslysten ungdom fatigerad bok. Det engelska arbete, hvaraf de svenska Lloydböckerna äro utdrag, utkom första gången i: London 1830 i en vacker och dyrbar upplaga, som snart utsåldes. Den första upplagan på svenska (1830) utsåldes på tre månader, något den tiden högst ovanligt, och året derpå utkom en ny. En annan, mera oafkortad öfversättning utkom sednare under titel: Anteckningar under elt tjugoårigt vistande i Skandinavien 1,2. Stockholm 1855. I vår jägarlitteratur är arbetet klassiskt och I kommer säkert länge att anslå hurtiga och unga sinnen i vårt land. N:r 3 utgöres af Petr. Leestadii Journal för första året af hans tjenstgöring såsom missionär i Lappmarken. Den sträfvande, försakande skogsströfvaren-missionären har med sina bekanta skildringar beredt sig en äreplats i vår litteratur, som sednare tider icke Iskola göra honom stridigt. Sannolikt var omtryckandet af boken behöfligt, likasom