Aftonbladet – 29 september 1866, sida 3

Iton Irvings Christopher Columbus, hans Lejnad och Resor. Boken, som författaren skref un Åder sin vistelse i Spanien, efter studier i : Escurials arkiv, är allbekant. Mindre godtl län detta val synes oss det af N:r 5: HerreI mannen Brahe och Bönderna i Örby, efter Nyerups sammandrag af Pestalozzis Lienhard och I Gertrud. De förtjenster, som gjorde detta larbete så berömdt på sin tid, kuana ej hindra, att det för oss i sin helhet är gammalmodigt. Vär tid har djupare andliga be-l hof, än att de skulle kunna tillfredsställas af dylika moraliskt-ekonomiska beskedlighe. ter. N:r6, Korsfararne och Korstågen, efter Michauds Histoire des Croisades, en af nyare. Itiders vigtigaste historiska företeelser, be-, römd isynnerhet för sin plastiska framställ-: ning, utgör deremot ett ganska godt vall. Förläggaren har låtit Schillers namn iml ponera på sig, då han tog N:r 7, en öfversättning af hans Trettioåriga krigets historia. Om å ena sidan ej kan nekas, att genom chiller i allmänhet och hans 30 åriga kri; gets historia isynnerhet ett verkligt fram-. steg bereddes åt historieskrifningen, kan ål, den andra ej heller bestridas, att detta ar-l; bete ej längre motsvarar den historiska kon: stens fordringar. Redan Joh. v. Miller, : som jemförde det med Thucydides arbete, säger likväl strax derefter, att Schiller i denna historiska tafla egentligen framställer sig sjelf. Schiller sökte under sina historiska studier hufvudsakligen efter poetiskt stoff; efter hans egen bekännelse var för honom icke så mycket fråga om historisk sanning, som om sedliga efiekter. Han egde ickel: tillräcklig källkunskap, och var för mycket l fången i sitt eget personliga pathos, för attl! Ikunna lugnt afväga det faktiska. ?Jag kom-l, mer?, säger han någonstädes, alltid attli blifva en dålig källa för en kommande hi: storieskrifvare, som har den olyckan att vända sig till mig. Men jag kommer måhända att på den historiska sanningens be-j: kostnad finna åhörare och läsare.? På så-l: I dana konditioner läser man ej i vår tid hi; storia. Mot att Schillers 30-åriga krig begagnas som krestomati i våra skolor — ett Iför dem apteradt utdrag deraf bär den skurrila titeln ?Lilla Schiller? — ha vi för öf-l: rigt åtskilligt att anmärka, som vi skola spara till en annan gång, då vi komma att vidröra våra läseoch läroböcker. Den åttonde och sista i samlingen är Walter Scotts Sjöfröken, Arnells öfversättning. Tryckt redan trenne gånger — 1828, 1829 och 1859 — bör denna fjerde upplaga likväl vara välkommen. Utgifvaren har sammandragit noterna och ställt dem under texten; i de föregående upplagorna stodo de efter den. Slutligen nämna vi, att åtskilliga -af de nämnda arbetena äro illustrerade med goda träsnitt, och önska den respektable förläggaren framgång i sitt företag. R. John Ericsson och etthundra af hans uppfinningar. Amerikansk originalupplaga, be-l, arbetad af O. Stackelberg. (Stockholm, l, 1866.) i I föreliggande, högst elegant utstyrda lilla band möter oss en särdeles varmt affattad skildring af vår berömde landsmans lif, afl. de motgångar och svårigheter han länge l: ha e att bekämpa, liksom af de storartade triumfer, hans snille gång efter anvan vunnit öfver fördomar och likgiltighet. Om någon läsning kan sägas varaisann mening stärkande för ungdomens själ, är det bekantskapen med ett lif, sådant som John Eriessons; och som läsning för den mognare ynglingen synes oss också boken lämpa sig 1 första hand, ehuru hvem som helst bör kunna fängslas af densamma, rik, som den är, på lifliga scener och nvångfaldiga intressanta uppgifter samt affattad i en smakfull, frisk och underhållande stil. I stället att göra ett löst utdrag ur det lilla arbetet, hänvisa vi hellre våra läsare till detsamma sjelft, med försäkran, att ingen svensk skall bortlägga boken utan att intagas af varm beundran och liflig erkänsla för den man, som i så mycket bidragit att omgestalta tidsförhållandena, endast genom sitt snilles fredliga makt, och tillika erfara en innerlig rörelse vid tanken på att denna framstående nyskapare är son af gamla Sverge och aldrig upphört alt vara det, hur länge och långt än yttre omständigheter skilt honom från det älskade fosterlandet. Hans. väl träffade bild utgör en prydnad för det präktiga bandet, som dessutom är försedt med flera andra, omsorgsfullt skurna träsnitt, alla, liksom porträttet, utgångna från : Ny Illustrerad Tidnings utmärkta atelier. I Landskapet Nerikes Flora. För nybörjare ut1 gifoen af Carl Hartman. Örebro 1866: Pris: 2 rdr rmt. Nerikes Flora har redan trenne gånger varit bearbetad. Utom fSamzelii Nerikes Blomsterkrans (1760) har man det förtjenstfulla arbete, som dåvarande collega scholee J. D. Gellerstedt 1831 utgaf, och hvars andra upplaga (1852) ombesörjdes af hr C. 10. Hamnström. Med nu anmälda arbete har en af det Carolinska elementarläroverkets utmärktaste lärare gifvit ungdomen en, efter nyare fordringar lämpad, ersättning för den ur bokhandeln utgångna Gellerstedt-Hamnströmska boken. Hittills 1— säger författaren i förordet — har det varit vanligt, att i dessa för nybörjare hufvudsakligen beräknade arbeten, uppställa slägten och arter på samma sätt, som uti mera omfattande verk; författaren har nu vidtagit en ?vid bokens begagnande vigtig förändring, bestående deri att inom hvarj klass slägtena, och inom hvarje slägte arterna Igenom afdelningar och underafdelningar förIdelas så, att de antingen komma att stå ensamma eller ock aldrig mera än två i sänder behöfva med hvarandra jämföras. Närmaste följden häraf är att dessa två icke behöfva mer än ett, enda kännetecken för att åtskiljas; likasom ock hvarje afdelning Toch underafdelning åtföljes af ett enda (enIdast undantagsvis två) kännetecken?. — Måhända har boken härigenom blifvit något väl rik på afdelningar och underafdelningar. Arbetet har för öfrigt en inledning af äfven topografiskt intresse, växternas svenska namn finnas medtagna, och tryck och anordning äro goda. Det rekommenderar sig sjelft hos dem det vederbör. Den lilla Fiskarbokes. Af en amatör. Andra upplagan. (Stockholm, 1866). Det lilla, nätta, med träsnitt försedda häftet har synts oss förtjent af uppmärksamhet, och vi vilja härmed påpeka det för vederbörande idroitsmän. Vi ha förut anmält jagilitteratar och tala Inu om en fiskarbok. Mången läsare torde Irynka på näsan åt att vi omnämna slikt; Imen midt för dessa rynkade näsor ärna vi fortfarande då och då egna några rader åt alster af dylik litteratur. Anledningen härtill skola vi nämna. Vi läto länge våra skalder besjunga oss som värdiga ättläggar af yfverborna Göter; vi gå och gälla för ett härdadt folk och hysa höga tankar om den nordiska kraften; men löpa under allt ) detta fara, att helt oformärkt bortpjunkas i våra väl ombonade rum, under det myckna kammarlif, hvartill vår vinter tvingar oss. Lyckligtvis gäller detta ännu blott om vår bättre? klass; men om denna också till en grad, att det väcker främliogens förundran. Vi lida inocen mindre brist vå statsMt me