Aftonbladet – 29 september 1866, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. 7 Patrie innehåller en märklig artikel med öfverskrift: ?La question måditerranenne?, hvari författaren låter förstå, att oroligheteroa på Kandia framkallats af Amerika och på Sicilien af England. Dessa uppresningar ha ingalunda sin orsak endast i inre klagomål, heter det, och det är omöjligt att med tystnad förbigå de symptomer af inre agitation, som äro förknippade med dem. Grekland har genom sin uppmaning till makterna väckt deras uppmärksamhet på den orientaliska frågan, Ryssland förklarar i sina tidningar, att det begagnar tillfället att vaka öfver de befolkningar, som äro förenade med detsamma genom blodsförvandtskap och gemensam religiös tro, och man påstår helt öppet, att Förenta Staterna velat ha en sjöstation på Medelhafvet samt att England icke finner Malta tillräckligt och ångrar, att det släppt Joniska öarne ifrån sig. Allt dette?, fortfar Patrie, ?säges öppet. Grekland, som ej lefver af egen kraft, tänker på Kandias införlifvande; det säger sig vilja befria ön, men det vill ställa den under Rysslands hemliga inflytande; ryska regeringen, hvilken, såsom Gortschakoff yttrat. afslutit en providentiel alliance med Weashington, lofvar kandioterna hvad det vägrat Polen, och förklarar sig i Orienten vara de svages försvarare, ehuru Kaukasus gifver det en dementi. Amerika hoppas genom Ryssland erhålla hvad Porten vägrar det; England, som lyckönskar folken till deras befrielse endast till den dag, då en rival uppträder, oroar sig redan nu öfver Italiens storhet och förutser redan, att dess flagga skall komma att förlora i betydelse på Medelhafvet.? Patrie drager häraf den slutsatsen, att i detta ögonblick ej blott den orientaliska, utan äfven Medelhafsfrågan väckts till lif genom händelserna på Sicilien och Kandia. ?Må vi taga oss i akt! ropar tidningen slutligen till fransmännen, Pmå vi ej gå vilse i den orientaliska frågans trånga pass och må vi bjuda spetsen åt denna legion af politiska och kommersiella intressen, som jätteföretaget att genomskära Suez näs bragt i dagen. Det är intressen, som agitera omkring oss, och om Frankrike, Italien, Österrike och med dem Spanien tänka härpå, måste de sä:ta sig till motvärn mot dem.? Huru deta skall gå till, skall Patric säga, om lugnet icke snart å(erställes på Sicilien och Kandia.