Aftonbladet – 28 september 1866, sida 3

ritprofvet visade en skicklighet, som ännu aldrig öfverträffats eller upphunnits, och .Isom ovilkorligen äfven kunnat göra sig gällande i koppargravyr. Vi hoppas att denna vår anmärkning så mycket mindre måtte uppfattas såsom riktad emot topografiska kären, som vi ej ens veta huruvida svenska lärjungar i koppargravyr der uppfostras, och måste med hvar och en erkänna, att kårens första skyldighet är att ej låta de färdigmätta kartorna vänta på gravörer, som skulle hindras genom uppfostran af lärjungar, hvilka möjligen framdeles såsom utlärda kunde från kåren afgå. Norges: hydrografiske Opmaaling. I tekniskt afseende äro de norska sjökorten så till vida olika andra folks, att de äro graverade på sten. I intet afseende hafva de dock deruti något avnat företräde än det ganska ovissa: billigheten. Den omedelbart dyrare koppargravyren har nemligen utom sitt obestridliga tekniska företräde äfven stora praktiska och i framtiden penningbesparande företräden, och dessa omständigheter torde hafva förmått mnorrmännen att ikläda sina allra ngjaste sjökort en skenbar lyx och anlita det förut omtalade den geografiske Opmaalings kobsten: ett till och med år 1865, men4 nyare äro graverade på koppar. Jemförelsen skulle dock ej så påtagligt utfalla till koppargravyrens fördel, om ej de nyare korten der jemte visat frukterna af vetenskaplig och teknisk utveckling. De stora granna rubrikerna hafva lemnat rum för små och enkla, men vackra. De gamla ?missvisande? kortens öfver hela bladet uppdragna kompassstreck i alla möjliga väderstreck, hvilka gjorde kartan till en opålitlig styrkompass. hafva ä de nyare rättvisande? korten blifvit utbytta mot små kompass-rosor, hvilka dock äro alldeles öfverflödiga och troligen blott utsättas för att ej helt oförberedt kasta öfver bord en i gamla sjöbussars ögon helig tradition. Alla korten är upprättade i 8. k. växande? projektion med rätliniga och mot hvarandra vinkelräta meridianer och paralleler. Skalan, hvilken i dylik projektion ej är användbar annat än i vissa riktningar såsom hu:vudskala? och å sjökort af ingen vigt för uttagning af längd mått, är å några kort utsatt till 1: 100,000 eller 1:-200;000. Till en början måste man förvånas öfver det på korten utsatta ringa antalet djupsiffror och tro korten vara mindre noggrannt upprättade i jemförelse med t. ex. våra svenska. Vid närmare efterseende finner man dock, att kusternas och skärens branta sluttningar lodrätt nedgå under vattnet. Lika lodrätt uppskjuta tvärt ur hafvets djup de med små kors eller prickar utmärkta klippspetsar, som motsvara våra stora och genom suecessiv lodning sig tillkännagifvande grund, blindskär eller bankar, hvilka å våra kort utmärkas med en massa djup siffror och tecken, på afstånd liknande en bisvärm. På de i koppar graverade korten skiljes land från vatten medelst en jemnogrå ljus färg å det förra, hvilken man först kulle vilja antaga vara tillkommen genom färgtryck, men sem är blott tätt parallela prickade linier åstadkomna å kopparplåten med särskild maskin. I detta nya, vackra och tydliga maner tyckes man kanske hafva lyckats bättre än hos oss. Å en del äldre sjökort särskiljes land från vatten tydligt genom höjdteckning eller ?situation? å det förra: en tidsödande och öfverflödig åtgärd, som gör sjökartor till kustkartor. Å endel äldre kort der landet är hvitt såsom papperet, har man svårt att skilja land och vatten. synnerligast der djupa vikar och sund eller ?fjordar? förekomma. Den k. Danske Generalstabs Topographiske -Afdelning. Danmarks topografiska kartverk är ojem-. förligt öfverlägset såväl vårt som Norges. Orsaken dertill är dock att Danmarks yta är ojemförligt mycket mindre, jemnare och mer uppodlad. Dessa förhållanden göra, att man för samma kostnad som hos oss berstikkeri. De 28 äldre äro graverade på kan och måste åstadkomma en mer detaljerad mätning i vida större skala öfver hela landet. Om vi derföre yttra, att danska topografiska kartverket kan tjena till föresyn för såväl våra topografiska som ekonomiska kartverk, så må detta icke anses såsom något klander mot vära kartverk, enär ju olika för ållanden fordra olika förfaringssätt. Hela landet uppmätes på mättafla och med stör och ett noggrannt och i minsta detaljer utlördt triangelnät i skalan 1; 20,000. Under denna mätning upptagas alla s, k. konturer eller gränslinier emellan olika egoslag, vägar, sjöstränder, backar, gärdesgårdar m. m., så att konceptkartan är en rent ekonomisk karta. På densa karta inmätas nivåkurvor med en höjdskilnad af blott fem fot. De olika egoslagen särskiljas med färger liksom å våra landtmätarkartor eller ock i s k. svartmanr genom olika graverade beteckningssätt. — Nivåkurvorna uppritas blott heldragna och numereras. Generalstabens: karta är alltså rent ekonomisk, men af ojemförligt mycket större värde än vårt ekonomiska kartverk. Hvad vi egentligen förstå med topografiskt? kartverk tyckes ej finnas i Danmark, åtminstone finnes intet i den vägen här ut stäldt. Danska generalstabens rent ekonomiska karta kan dock af hvilken som helst på ritrummet förvandlas till en karta med hos oss bruklig höjdtegkning, men skulle derigenom blott förlora i åskådlighet öch tydlighet. Blotta åskådandet af danska generalstabens kartverk omintetgör på det mest slående sätt alla invändningar och svepskäl, som kunna framställas mpt sammwanslående af vårt topografiska och ekonomiska kartverk till ett enda, och vi våga derföre rekommendera det till höga velerbirendes granskping. Att nu inlåta oss i detaljerna af en sådan föreningsåtgärd skulle föra oss från vårt ämne, men vi skola ej underlåta att besvara de anmärkningar, som deremct möjligen kunna framställas. Ingen kan förneka, att visvenskar med dubbla mätningar, dubbel kostnad och dubbel fidsutdrägt erhålla två kartverk af ullsamnåns vida mindre värde. än denskar