Aftonbladet – 27 september 1866, sida 2

af L... och komma tillbaka hit med det svar ni får. Dröj icke för Jängel? Nu skall jag bigta mig för lilla Molly?, fortfor hon så fort de voro allena. Jag her skickat bort mamma till Mary, för att i fred tå utföra mina planer, och jag hoppas att de båda nu som bäst samtala om min bruddrägt och utstyrsel. Jag visste att Roger Hamley nyss kommit till London och jag skref en liten biljett, hvari jag bad honom komma hit i dag, och så narrade jag er hit också. Få nu se, tänkte jag, om ej öfverraskniogen vid det oförmodade mötet kommer dem att förråda sina känslor — ty jag visste mera om lilla Mollys hjerta än hon sjelf till och med. Och så gick jag mina färde och skref till hertigen, men beslöt att ej afskicka biljetten, förrän jag fick se om mina unga vänner skulle handla i öfverensstämmelse med mina åsigter — och nu Slir det svar Roger hos herigen skall afhemta, utnämningen till den plats hvarom jag talade — och så blir det två brudar i Hollingfords kyrka eller huru?? Molly rodnade och log samt såg lycklig ut, nästan lika lycklig som lady Harriet, hvars lycka ökades af den glädje öfver att hennes planer — dessa planer, hvarföre den allvarsamme lord Hollingford alltid bannat henne, nu dock lyckats. Epilog. Ännu kunde mycket vara att säga om squirens belåtenhet och doktorns glädje, om mrs Gibsons förvåning och Cyuntias tillfredsställelse, om mamsellerna Brownings förundran och deltagande, jemte alla andra Hollingfordboers förundran och deltagande, och kanske äfven litet afundsjuka. Men vi