Aftonbladet – 26 september 1866, sida 3

. EL ge LL det vilkor som, enligt författarens uppfattning, är af hufvudsaklig vigt för att densamma och skolungdomens militäröfningar skola i stor skala och på ändamålsenligt sätt kunna drifvas. Man har hört den åsigt framställas, att skarpskytterörelsen betydligt inverkat på gymnastikens och fäktkonstens allmänna spridning och lifvande här i landet. Upp: giften är på sitt sätt riktig, d. v. s. att rörelsen indirekt verkat på bestämmandet af att dessa öfningar skola ingå som obligatorisk del af undervisningen vid elementarläroverk och skolor; men en annan fråga lär den, om någon lefvande gymnastikoch fäktarerörelse gifvit sig tillkänna inom för-Jeningarne, d. v. s. någonting som erinrar om den, hvilken länge verkat och ännu är vid fulit lif inom Tysklands turnföreningar. Af de frivilliga skarpskytteföreningarne har man naturligtvis ej rätt att fordra någon gymnastisk verksamhet, särdeles då de ej uppbära anslag som medföra skyldighet i denna väg; men hvar och en har rätt att Janmärka den håg och lust, som gifvit eller I gifver sig tillkänna, äfvensom att fästa uppmärksamheten å de hufvudsakliga hinder, Ihvilka motverkat eller motverka tillgodogörandet af en kk ran tillfinnandes benägenhet samt föresli medel i och för deras Jundanskaffande. Hvad landsortsföreningarne nu först angå, så öfvas vid dem och i förening med exercisen något fristående gymnastik. Brist på redskap är visserliven ett hinder för användandet a en fullständig öfning ; men åtskilliga språngöfningar, t. ex. öfver streck, grafvar m. m., skulle temligen lätt kunna införas. Väl vore om dessa förenivgar vilja försöka återväcka till lif de förr i Sverge allmänna gymnastiska folklekarne, af hvilka ännu finnes spår i några delar af landet, t. ex. i Wermland, och som i hög grad utveckla anlag för styrka och vighet. Brist på öfningstid, bajonettfäktningsgevär m. m. förhindrar öfvandet af fäktkonsten, och förhållandet kan framdeles svårligen blifva annorlunda; ty om äfven mindre läger, kåreller distriktvis ordnas, så blifva de säkerligen för korta att medgifva andra än egentliga exercisoch skjutöfningar. Hvad stadsföreningarne avgå, så äro de i frmnastiskt afseende naturligtvis betydligt eroende af de gymnastikinrättningars beskaffenhet, som hvar och n af dem är i tillfälle att begagna. De städer, som ega fördelen att hysa ett elementarläroverk, böra på allt sätt understöda dess gymnastikinrättning, hvilken, om den är fullständigt ordnad och har lämplig lokal, kan vara af stor nytta för stadens skolor, personer som behöfva sjukgymnastik, skarpskytteföreningen m. fl. Den ekonomiska fördel, som ett samhälle har af att inom sig hysa ett större elementarläroverk, är måhända i allmänhet ej fullt insedd; men bör kunna blifva det och derigenom en kraft framkallad, som undanskaffar det största hindret för gymnastikens, fäktkonstens och en del militäröfningars (deribland särskildt må nämnas skjutning) allmänna drifvande vid läroverk och skolor, på ett ändamålsenligt sätt och under lästerminerha, nemligen: brist på tillräckligt stora och lämpliga gymnastikoch exercishus. Sedan K. M:t befallt, genom nåd. bref af den 9 Januari 1863 och med anledning af rikets ständers begäran af den 5 Oktober 1860, att gymnastis-, vapenföringsoch exercisöfningar skola drifvas vid alla. elefolkskolor, och då allmänna rösten synes fordra, att nämnde befallning blifver fullständigt och väl utförd... vore det lyckligt Om fyra notabiliteter, staten, byggnadskassan, kommunen och den rike medborgaren, ville samverka för att, åtminstone i städerna, konungens befallning och ständernas önskan må kunna utföras på ett för fäderneslandet gagnande sätt. rör mn må anföras hvad de fyra utfört i Sverges tvenne största städer i och för anskaffande af gymnastiska lärohus, som afse ett mera allmänt användande af skolungdomen. : Göteborg. Staden har en mycket stor gymnastiksal, hvilken uppfördes i sammanhang med öfriga nybyggnader för dervarande elementarläroverk. Kostnadsförslaget för hela arbetet uppgick till 262,000 rdr rmt. Staten lemnade 150,000; stiftets byggnadskassa egde en tillgång af 28,000, hvilken ingick i beräkningen; kommunen bidrog med värdet af de gamla byggnaderna, uppskattadt till 60 å 70,000 rdr. Till uppförandet af gymnastiksalen, hvilken a ses hafva kostat 50,000 rdr, lemnades sålunda bidrag från nämnda trenne häll. Ett: annat gymnastikoch exereishus kommer snart under utförande, ett som egentligen afser skarpskyttekåren, men äfven lär komma att få användas af skolorna. Till detta arbete har kommunen skänkt tomt och den rike medborgaren 30,000 rdr, under lö:te om mera, om utförandet så skulle erfordra. Nämnda fyra notabiliteter halva sålunda samverkande bidragit dertill, att Göteborg snart nog har tvenne gymnastiker af den beskaffenhet, att de af K. M:t anbefallda öfningar kunna på ändamålsenligt sätt utföras. Några mindre lokaler och hvilka egentligen afse öfningar af mera enskild beskaffenhet, förbigås. Stockholm. Staten anslog vid 1862—63 årens riksdag 167,178 rdr 84 öre till ombyggnad af gymnastiska centralinstitutets lokal. Eburuväl att anslaget rör en för hela landets gymnastiska undervisning nödvändig inrättning, kan man dock säga att denna stad och dess skolungdom har jemförelsevis största nyttan af densamma. Insändaren kan ej erinra sig att staten för öfrigt gjort något i och för anläggande i hufvudstaden af gymnastikinrättningar, som få af skolor i allmänhet kegagnas. Pygnadskassan. De byggnadskassor, som nu finnas, lära vara tomma, och med afseende å nämnda ändåmåls vinnande förefaller det som om de alltid varit i samma ledsamma belägenhet. Kommunen. Den har visserligen gjort mentarläroverk , — folkskolelärareseminarier och .