Aftonbladet – 25 september 1866, sida 3

tredje person på besök: till herrskapet — ifal han ej var med dem från början. an uppgafs vara polack, och hans namn var — någontin; som vi icke kunna stafva till: för öfrigt uppgafs det att han var förlofvad med mamsellen. Fäst. mannen kunde dock icke länge dröja hos sin ut. korade, utan måste för någon angelägen aff resa till Göteborg; respenningar saknades dock, men för dessas vinnande pantsattes ett fästmön tillhörigt hästkreatur. Emellertid hade det så småningom börjat hviskas att den förmenta mll Reese ulldeles icke var någon mamsell, utan en fru, som i denna sin egenskap bar namnet Nissen. Såsom sådan igenkändes hon af en piga härstädes, hvilken tjenat hos henne i Göteborg — ty derifrån var hon. Den sålunda plötsligen till fra förvandlade mamsellen hade — sade man — rymt från sin man, en konditor i Göteborg, samt af en oöfvervinnerlig böjelse för den ofvannämnde polacken fört ett kringirrande lif. Så stodo sakerna, och ingen menniska bekymrade sig det minsta om den ifrågavarande damen, då helt plötsligen den underrättelsen ingår från Göteborg att der i staden en konditor Nissen blifvit äl en som utländning ansedd mansPerson försåtligen anfallen i tydlig afsigt att mörda, samt att den sålunda angr uppgifvit sig misstänka det mordförsöket härledde sig från hans i Kristiania vistande hustru, hvilken han kort förut låtit delgifva en stämning med yrkande på skilsmessa. Nu dröjde det icke länge innan göteborgspolisen, som emellettid förmodligen vetat göra sig förvissad om att konditorns fru någon tid förut lemnat Kristiania och ändtligen hunnit hit till Wenersborg, per telegraf uppdrog åt härvarande stadsfiskal att häkta fru issen. Det var förliden söndag detta telegram erhölls, men dess värre redan ett par dagar försent, ty fredagen förut hade hon jemte sin bror lemnat staden, lycklig nog att ej för detta ändamål behöfva lega skjuts, ty så enorm hade förtjensten på karamellhandeln varit att hon kunnat utlösa sin egen springare. Sedan telegram härom afgått till Göteborg, hitkom poliskommissarien Kant från nämnde stad, åtföljd af biträde, för att anställa vidare efterspaningar. Man spårade sällskapet till Dykällan och antog derföre att de begifvit sig ll Amål; men telegram från stadsfiskalen derstädes upplyser att så beskaffade personer icke derstädes visat sig. Emellertid har man af andra skäl kommit till det antagandet att de sannolikt begifvit sig tillbaka till Norge. Ett till den föregifna mill Reese adresseradt bref från Göteborg, författadt i en oläslig chiffer och dateradt samma dag mordförsöket gjordes, men ankommet hit först efter hennes afresa, ger anledning till det antagandet att polacken-älskaren på detta sätt velat underrätta sin flamma derom att han nu lyckligen uträttat sin affär, och att således intet hinder mötte för henne att till en början ärfva sin olyckligen omkomne man och sedan träda i ny förbindelse med friaren. Poliskommissarien Kant är emellertid i full verksamhet att gifva en helt annan upplösning åt detta invecklade drama.