Aftonbladet – 21 september 1866, sida 3

omkring 5000 upprorsmakare. Kommen: danten på fästningen Suchum Kale, öfverste Cognard, begai sig genast till de missnöjde, åtföljd af sin adjutant, distriktehefen och 2 infödda furstar samt en eskort af kosacker. Den 7 dennes förmanade Cognard de missnöjde att skingra sig, men på gifven signal grepo de till vapen och återfordrade sina furstar, hvarpå de mördade Cognard och hans följeslagare med undantag af kosackerna, hvilka undkommo. Dagen derpå angrepo de Suchum Kale och satte eld derå, men generalguvernören skyndade till stället och trupper skickades till fästningens undsättning, hvarjemte de vid kusten kryssande örlogsmännen bidrogo till försvaret. Efter flera misslyckade anfall den 9 och 10, bleivo de upproriske den 11 fullständigt tillbakadrifna, hvarpå de läto förklara att de underkastade sig det straff de förtjenat. TURKIET. Om de orientaliska förhållandena skrifver Indep. Belge i sin politiska öfversigt: Om alla de underrättelser, som kommit oss tillhanda från Athen, äro grundade (hvarom dock torde vara något tvifveli anseende till den öfverdrift, som de orientaliska folkslaga gerna göra sig skyldiga till, isynnerhet å deras intressen och deras patriotism komma med i spelet), så är Turkiet -mycket sjukt, och man kan anse orientaliska frågan fullständigt öppnad, med den skilnad mot förr att turkiska riket nu dignar under bördan af sin egen vanmakt och icke för en grannes slag, som är alltför ifrig att taga det af daga för att dela dess qvarlåtenskap. Icke blott Kretenserna ha, till trots för det öfverseende såväl öns auktoriteter som regeringen i Konstantinopel visat dem, proklamerat öns oafhängighet och förening med Grekland, utan derjemte ingår underrättelse om uppresningar i Epirus och Albanien, hvarifrån Turkiet får sina bästa soldater. Äfven å Bosnien skall finnas frön till en agitation, så mycket farligare för Porten, som den nu icke yttrar sig mellan de kristne och den muhamedanska befolkningen, utan mellan bönderna utan afseende på deras religion samt de stora jordegarne, hvilka derjemte äro öfverhetspersoner och regeringens agenter. Alla slags prejerier, :bristen -på garantier mot missbruken, den växande skattebördan samt olikheten i afgifternas fördelning är, förening wm:ed eggelser utifrån, tillräckligt att förklara de händelser som hota att försänka hela det europeiska Turkiet i ett verkligt kaos, Hittills har stormakternas diplomati, till . hvilken befolkningen på Kreta, Samos, i Epirus, Albanien, Serbien och Rumänien vädjat, ieke funnit något bättre än att råda insurgenterna till tålamod och undergifvenhet samt turkiska rezeringen till .klokhet och måtta. -Men man sänner att den tid nalkas, då dessa palliaiver bli vanmäktiga och .då knuten måste ösas på ena eller andra sättet.? MEXIKO. Frankrike säges ha fattat ett nytt beslut örande de franska truppernas hemsändande: ranska styrkan skall nemligen ej lemna Mexico i tre omgångar med 6 månaders nellanrum, såsom först var beslutet, utan Jå en gång under de första månaderna f nästa år. Man anser, det nemligen j vara rådligt, att utsträcka utrymmandet inder ett helt år, så att till sluts blott en andfull franska soldater blefve qvar midt bland en fiendtlig befolkning. Från Förenta itaternas sida väntar man sig icke några vårigheter genom denna ändring i den förr ftalade planen-för landets utrymmande. SYD-AMERIKA. Underrättelser från Rio Janeiro af den 241 wugusti bekräfta ryktet om-att de allierade, rasilien, Momwyideo och BuenosAyres, lifvit slagne af paragugyiternc i en batalj! en 15 Juli. De allierade fingo 280-ölice-,, re och-8000 soldater försatta ur stridbart, sick samt förlorade en betydlig mängdkrigs, ateriel: 1 Aaemm——