Aftonbladet – 19 september 1866, sida 3

positivet, hvilket förslag af Holmsten genast antagits. På köpet? erhöll han Tjernbergs pass och betyg?, och liqvid afsändes till den sgistnämnde, enligt öfverenskommelse, allteftersom Holmsten af omständigheterna sattes i tillfälle dertill. Han antog nu namnet Tjernberg och förde ett kringvandrande lif, uppehållande sig än i Norge, än i Sverge, samt kom omsider, i Februari 1857, till Falun, der han för deltagande i ett slagsmål och andra våldsamma uppträden dömdes till fängelse vid vatten och bröd. Sedan han blifvit frigifven, återtog han sitt förra mnäringsfång. Medan han sålunda dref omkring i landet, fördes hans steg, sommaren 1861, ännu en gång till Kopparbergs län, der han uppehöll sig stundom i Österoch stundom i Westerdalarne. Härunder häktades han, på grund af en från Westernorrlands län utfärdad efterlysning, i Augusti månad ijJerna. Då den häktade skulle till Falun inforslas, hade han i närheten af Smedsbo beredt sig tillfälle att rymma från fångföraren. Härvid hade tillgått sålunda: sedan de stannat på ett ställe i skogen, för att hvila, hade fångföraren spännt hästen från kärran och begifvit sig ett stycke å sido, för att vattna honom; under tiden anlände till stället en rysk kossack?, vid namn Carlsson, hvilken äfven var positivspelare. Denne hade nu i hånande ton förebrått Tjernberg (Holmsten); att han icke begagnade sig af det öppet stående tillfället att rymma. Då nu fångföraren återkom, hvarvid arlsson gick å sido, begärde Tjernberg att få aflägsna sig, för att tillfredsställa ett naturbehof, hvilken begäran äfven bifölls. Så fort g göra lät begaf han sig nu inåt skogen, sdmt försökte att mad en sten slå sönder låset till fotbojorna, hvilket dock icke ville lyckas. Emellertid infann sig snart Carlsson; som först ur sin ficka upptog en nyckel och dermed försökte: att öppna låset; men då icke heller detta försök kröntes med framgång, förenade de sina bemödanåden och omsider blef Tjernberg från sitt fängsel befriad. Nu begaf han sig öfver Bergsgården uppåt Dalarne och derifrån vidare till Norge. Efter ett års förlopp ånyo återvändande till Sverge, hade han af ett gammalt tidningsblad erfarit, att fångföraren Jernell blifvit mördad, samt att han, Tjernberg, vore allmänneligen efterlyst, såsom misstänkt att hafva föröfvat mordet. Af denna anledning ansåg han för bäst att förändra sitt namn samt kallade sig nu Billmark. Slutligen nade han för i Norrland begånget tjufnadsbrott olifvit dömd till-ett års fängelse, för hvars un-t lergående han transporterats till Långholmen. Som man häraf finner, vill Tjernberg låta påkina, att han först ett år efter det mordet å Jernell blifvit begånget fåttt kännedom derom, och han förnekar enständigt all delaktighet deri. Afven i tisdags hölls kansliförhör med fången, ill hvilket den här ofvan omnämnda vallflickan blifvit inkallad; denna tyckte sig igenkänna Tjernerg såsom den ene af de 1 skogen brottande tarlarne, ehuru hon fann hans anletsdrag föränIrade, något som lätt förklaras af den tid af 5 ir, som sedan dess förflutit. Bestämdt erinrar -On sig, att den ene af de brottande var försedd ned fotvojor. Tjernberg, som fortfor att neka, terfördes i sin cell.