Aftonbladet – 19 september 1866, sida 3

ntresse följas af landsmännen på andra sid: al Atlanten. Det är på grund häraf som j: ti nu anhåller om plats i tit. tidning för få aljande närmare detaljer om en här nyu el kommande tidning 4 Svenska Amerikanaren. ,) Af de olika europeiska elementer, so utgöra befolkningen i Minnesota, äro skand naverna ett bland de numeriskt största, m I dan de i alla sociala egenskaper, på hvill I kommunerna bero för deras vålbefinnand t) flit, driftighet, intelligens och nykterhet, ö I verträffa hvarje annan klass af Amerikt befolkning. Nästan hela antalet svenske ;l och norrmän i Amerika, uppgående, såso! ; I det påstås, till omkring 200,000 persone; läro koncentrerade i den öfre Mississipp I dalen — förnämligast i Wisconsin, Minne sota, Illinois och Jowa. Skandinavernas ar Ttal i Minnesota utgör nära 40,000 persone Jeller omkring !10 af den hvita befolknir Igen, af hvilka 12,000 skola hafva anländ I detta år. Sannolikt äro ?5 af skandina I verna i Minnesota svenskar och möjlige proportionen densamma i de andra staterna De bilda sålunda en talrik och kraftig gre af Amerikas stora nordvestliga familj, isyn nerhet i Minnesota, som är deras favorit hem, Dessa svenska nybyggare, som äro af skurna från all tillgång till sitt gamla fä derneslands per:odiska litteratur, hafva djup känt saknaden af ett lämpligt tidningsor gan, genom hvilket de kunde på deras ege språk erhålla dagens löpande politiska och andra nyheter, och som kunde troget åter gifva de liberala och upplysta politiska åsig ter, som karakterisera Plandinhyerna i dette land. Sannt är visserligen att vi här : Amerika redan ega trenne svenska blad: Hemlandet och Sändebudet i Chicago sam Skandinavisk post i Newyork, de bäda förre publicerade af prestmän och representerande var och en sin kyrka, den metodistiska och lutherska, den sednare en fanatisk fiende till både prest och kyrka; men dessa blad äro ej af den omfattning att de fullt motsvara och tillfredsställa det kraf, som nu ställes på en svensk politisk tidning härstädes. I ändamål således att fylla detta behof förenade sig de inflytelserikaste svenskarne i Western om en adress till deras landsmän i hela Amerika, hvari de uppmanade dem att befrämja en ny tidnings grundläggande genom tecknaudet af aktier till ett belopp af 1000 stycken, af hvilka hvarje aktie skulle kosia 10 dollars. I samma adress förklarade de äfsen att orsaken till deras lifliga bemödanden att se den svenska allmänheten i Amerika ega en liberal tidning vore den: först en skyldighet mot den stora delen af landsmän, som ännu ej haft tillfälle att lära sig landets språk, cch för det andra en nödvändighet, nemligen den att införlifva våra landsmän, hvilkas antal är årligen i otrolig tillväxt, med framätskridandets verk i alla riktningar. Tidnivgen skulle ej 2dvocera annat än frihet, sanning, upplysning och jemplikhet inför lagen samt utesluta från dess spalter allt fom kunde leda till anfall och tvist i religiösa frågor såväl som alla personliga anfall, skandal eller annan omoralisk läsning. För öfrigt skulle den förfäkta det republikanska par tiets åsigter. Deras förenade energiska bemödanden har det ru också lyckats att framdrifva företaget så längt att det första numret af bladet vill blifva publiceradt i början af nästkommande September månad. Ledningen af den nya tidningen, Svenska Amerikanaren kallad, är öfverlemnad åt öfverste Maitson, en svensk, som i egenskap af chef för 3:dje Minnesota vol. reg:te ådasalagt tillräckliga prof på mandom och paWriotism under det nyss afslutade inbördes kriget i Amerika. Säväl härigenom som senom sin bildning, sin utmärkta karakter och sin fullständiga kännedom om de ame: rikanska förhållandena bar han förvärfvat vig ett stort inflytande och högt anseende bland både svenskar och amerikanare. På sista tiden har han af guvernementet varit utsedd att i Minnesota undersöka och taga reda på förhållanden, som stå i samband med emigrationen till denna stat. Ingen person kunde således vara lämpligare att öfvertaga ledningen af ifrågavarande tidning, in han; och framtiden skall utvisa att han förstått ett vinna det mål sam dermed åcyf ats — det närmare införlifvandet af det venska elementet härstädes med det imo ikanska under bibehållande af det inneriga sambandet med det gamla fäderneslanlet. R.