Aftonbladet – 15 september 1866, sida 3

Article Image
Gellivara-bolaget. Den 14 Augusti hölls med delegarne i Gellivara bolag ordinarie bolagsstämma i London Tavern, hvarvid hr Hugh C. Smith fungerade såsom ordförande. Sekreteraren hr H. Stead uppläste först protokoll öfver förra bolagsstämman samt framlade räkenskaperna, utvisande en nettobehållning på rörelsen . 1864 af 1607 3 sh. 1d. samt ett antagligt öfverskott för 1865 af 1392 7 sh. 5d. Ordföranden, som proponerade att räkenskaperna måtte godkännas, anmärkte att han borde förklara den anmärkning som revisorerna hade gjort vid bokslutet, nemligen att de troligtvis behöfde några förklaringar när mera noggranna och tillförlitliga räkenskaper anlände ifrån Luleå?. För omkring ett år sedan hade direktionen skickat en engelsman öfver till Sverge för att bestyra om bolagets angelägenheter; den räkenskapsförare som han tog med sig befanns emellertid oduglig till att öfversätta de hittills på svenska förda räkenskaperna på engelska. imellertid vore styrelsen öfvertygad att siffrorna vore fullkomligen riktiga, ty icke den ringaste anledning förefanns att förmoda det de icke vore korrekta. Ordföranden förklarade hr Brasseys frånvaro vid bolagsstämman med den upp: lysning, att hr Brassey vistades för närvarande i Stockholm i och för bolagets angelägenheter. Tre af styrelsens ledamöter vore i tur att afgå, men erbjödo sig att blifva återvalda; derjemte skulle stämman hafva att utse revisorer för det löpande året samt bestämma deras arvode. Ordföranden slöt med en motion rörande godkännande af bokslutet och räkenskaperna, samt dess införande uti stämmans protokoll. Hr Whitrow var missnöjd att ordföranden hade uteslutande talat om bokslutet, han hade fastmer hoppats att få se en komplett och klar öfversigt öfver bolagets närvarande ställning. Ordföranden åter ansåg lämpligast att lemna denna öfversigt när bolagets reorganisation skulle komma under öfverläggning. Hr Whitrow ansåg dock att denna öfversigt borde framläggas för aktie egarne innan de sysselsatte sig med räkenskaperna. Han önskade veta på hvilket sätt aktiernas förverkande blifvit satt i verket, emedan det vore orättvist att aktieegare, som icke fullgjort ina skyldigheter emot bolaget med afseende på inbetalningarne, skulle få lof att draga sig tillbaka med blott och bart förlusten af hvad fom de till dess inbetalt, hvaremot de solvente aktieegarne finge öfvertaga hela ansvaret. Han hoppades också att hr Brassey icke finge lof att bygga jernvägen på sina egna vilkor, emedan detta kunde tillskynda bolaget en förlust. Han slutade med att proponera, såsom ett amendement, att en undersökningskomit måtte nedsättas; men, fastän styrelsen förklarade, att den ickeskulle anse en sådan åtgärd såsom et misstroendevotum emot densamma, emedan bolaget icke hade något att dölja, utan fastmer endast kunde vinna genom offentligheten, blef detta amendement icke understödt. Ordföranden sade att fastän amendementet icke blifvit understödt, ville han göra den anmärkning, att svårigheten att finna en räkenskapsförare som, fullkomligen hemma uti engelskan och svenskan, kunde öfversätta räkenskaperna, hade förhindrat att få kompletta räkenskaper ifrån Sverge); böckerna i London vore förda i London på sådant sätt att man hvart ögonblick som helst kunde upplysa om bolagets finansiella ställning nära nog på skillingen. Arbetena hade icke blifvit utförda såsom väntadt var, men orsaken härtill var endast att flere aktieegare icke fullgjort sina förbindelser. Ingenting kunde vara mera orättvist än att förmoda det hr Brassey hade för afsigt att på bolagets bekostnad göra sig en oskälig vinst på jernvägsanläggningen; tvärtom vore han icke alls angelägen om att ötvertaga arbetet, utan hade endast lofvat göra det för att underlätta bolagets operationer. Han hade åtagit sig att fullborda arbetena för den summa, som den svenske ingeniören, kapt. Schoughs kostnadsförslag upptagit. Arrendena på bolagets egendomar utgjorde för närvarande icke mer än 200 till 300 , emedan det vore ett särskildt förhållande med egendomar i Sverge. Bolaget hade att nedlägga en viss summa på egendomen ), hvilken då öfverfördes till skatte. Bolaget hade varit grundadt med ett kapital af 500,000 i aktier om 50 hvardera. Handpenningen vid aktiernas tecknande hade ) Ordföranden torde härmed hafva afsett Luleåkontoret, der disponenten, fastän sjelf engelsman, lät föra böckerna på svenska; antaglifen emedan han sjelf ej förstod särdeles mycet af bokföringen. Böckerna vid kontoret i Stockholm föras på engelska. -) Härmed afses nybyggena.

15 september 1866, sida 3

Thumbnail