Aftonbladet – 15 september 1866, sida 3

.burg, gjorde man svårigheter då en preussare ville bosätta sig der. Frågan om denna rättighet blir en af de första som komma att föreläggas det nya parlamentet. Dresdens befästande väcker mycket ondt blod i Sachsen. Så läser man i tidningen Presse: Det herrliga Elbe-Florens stod i sitt flor och utvecklade sig raskt ialla riktningar; den på en tid af 20 år. med 50,000 personer örade folknummern är ett tillräckligt bevis derpå. Denna utveckling och förstoring, frambragt och beiingad af landets hittillsvarande ovanliga välstånd och af de talrika inflyttningarne af ryska, polska och engelska familjer, blir nu så plötsligt hämmad. Man förvandlar en af de mest blomstrande städer till en fästning; på en tid, då alla större städers fästningsmurar anses hinderliga för det industriella och sociala lifvet och derför måste ramla, ser man sådana här resa sig ånyo.? Om möjligt, borde väl den preussiska regeringen icke blott af humanitet utan ock af högre politiska bevekelsegrunder låta förmå sig att afstå från denna olycksaliga plan. Skonsamhet höfves segraren! Dresdens befästande vore för dess invånare en olycka, som de intet Tgonbliek kunde glömma och aldrig för äta. MEXIKO. Underrättelserna fr.n Mexiko om Tampicos fall och utrymmandet af Monterey och Saltillo, som ådagalägga juaristernas framsteg, visa, att det kejserliga mexikanskaväldet mäste befiona sig i en allvarsam kris, och svårigheten i den nuvarande situationen framgår tydligt af följande yttrande i en ofticiel kejserlig mexikansk tidning: Den allmänna meningen?, heter det, beundrar hos kejsaren ett mod, som intet hinder förmår rubba; den är sin regering tack skyldig för den myndighet och energi han utvecklar för att bli herre öfver situationen. Emellertid måste det öppet medgifves, att denna väcker oro. Den framtid, som de frauska truppernas hemresa skall bereda 083, inverkar redan nu på våra förhållanden och det synes alla som om den skulle komma att bli rik på faror. Endast lysande militära segrar skulle ha varit i stånd att skänka den tillit, som utgör staternas moraliska styrka; olyckligtvis ha vi icke vunnit sådana segrår. Lyckan, efom i början var kejsardömets vapen gynnsam, synes ha blifv.t vacklande. Knappast hade vi besegrat det intryck, som Matamoros öfvergång framkallade förrän telegrafen meddelar oss Tampicos fall.7 INA KINA. Etendard meddelar en beklaglig uuderrättelse från Kina. Nio franska katolska missionärer, hvaribland två biskopar, ha lidit martyrdöden på Korea! Den 11 Juli uppehöll kontreamiralen Roze, som kommenderar franska flottdivisionen i Kina och Japer, sig i Tientsin. En man i koresk drägt iniann sig hos honom och berättade: Jag är fransman och missionär i Korea. I en liten bät har jag med några kristne flytt och efter 7 dagars resa komnut till Tschefu. Då jag erfor att ni var i Peking, begaf jag mig dit för att meddela er, att min biskop, ) hans koadjutor och 7 af mina embetsbröder blifvit mördade på befallning af koreas konung blott emedan de voro europer. 40 infödde kristne hade delat samma öde. Några dagar förut hade ryssarne kommit till norra kusten af Korea och begärt ett stycke jord att derpå: bygga ett hus och crunda en internationel handel. Då konungen gaf ett undvikande svar, drogo de åter burt, men sagt att de snart skulle komma äter. Kort derefter spridde sig ryktet att konungen hyste en liflig önskan att se den europeiska biskopen för att försäkra honom l: om regeringens skydd för kristna religionen. Biskopen blef också kallad till kungen; men i stället att föra honom in i palatset kastade an honom i ett fängelse, bestämdt ät de gröfsta brottslingar. Någon tid derefter fördes han inför konungen, som frågade hoocm om han ej genom sitt inflytande kunde hindra 1yssarne att verkställa sina planer på Korea. Biskopen, Berneux de Mans, svarade att han var fransman och således fullkomligt främmande för ryssarnes förslager och angelägenheter. Derpå svarade kungen: Om man gjorde er något ondt, skulle då ert lands herrskare komma och hämnas er, skulle han föra krig mot oss? Biskopen svarade: Napoleon den tredje, min herre, är alla sina undersåters beskyddare, försvarare och fader. Ni vet hvad han gjort i Kina Hans armå har dragit segrande in i Peking, och den store kejsaren har blifvit tvungen att fly och gå in på Frankrikes rättmätiga fordringar. År ni rättvis mot oss, skall Napoleon vara er vän vi edra trogne unlersåter. Derefter talade konungen nägra vänliga ord, och biskopen fördes från det förra fängelset till de stora Mandarinernas fängelse. Men denna godhet var endast jåtsad. De ärevördiga fäderna Beaulieu, Dorie och Ronfer de Bretenieres fängslades liksom biskopen och halshöggos jemte honom den 8 Mars utanför staden. Tre dasar sednare ledo hrr Courthee och PetitNicolas samma öde. Den 30 Mars föreföllo nya afrättningar. Biskopen af Akona Dovelay, hr Berraux, Koadjutor, äfvensom hrr Aumaitre och Henn halshöggos.