Aftonbladet – 14 september 1866, sida 2

— ty hon hade läst i hans blickar, hört i hans röst att hon derigenom både oroat och smärtat honom — och nu dröjde hennes inbillning vid och öfverdref uttrycketihans ord och tonen hvarmed de sades. En afton, då hennes far var hemma en stund efter middagen, sade hen oförmodadt: I dag har jag som folket säger, gjort ett godt dagsarbete. Roger Hamley och jag ha lagt våra kloka butvuden ihop och uppgjort en plan, hvarigenom mrs Osborne och hennes son komma att lemna Hamley Hall.? Hvad sade jag häromdagen, Molly?? afröt mrs Gibson med en ytterst menande olick på sin styfdotter. Och hyra rum hos Jenvings, icke fyra undra steg från porten till Hamley Hulls yark?, fortfor mr Gibson utan att ens ge kt på afbrottet. Squiren och hans sonwustru hafva ändtligen blifvit vänner — vid len lilles sjukbädd lärde de föret känna varandra — och jag irov nu att han inser wuru omöjligt det vore för henne attlemna sarnet här och sjelf lefva lycklig och nöjd Frankrike, hvilket han hela tiden förut nbillat sig. Han har i sjelfva verket velat söpa sig fri från henne, Men Gen natten lå jag var ovigs om han skulle kunna uppefva morgondagen, började de gråta tillammans och försöka trösta hvarandra, och let var alldeles som ait bryta ned ea mur nellan dem — och sen ha de varit vänner. Men Roger? (Mollys kind blef varm och rennes blick klar och mild — det var så oligt att höra hans namn!) Poch jag nse vegge att modren mycket bätte än squiren örstär att leda g0ssens uppfostran. Jag intar att det var den enda fördel hon hade 103 sin hårdhjertade matmoder — hon har anterligen fått god undervisning i att Hand