Aftonbladet – 14 september 1866, sida 2

Article Image
d STOCKHOLM den 14 Sept. Bref från Norge. (Från Afionbladets korrespondent.) Kristiania den 27 Augusti. Som jag i mitt förra bref om Kristiania eater och dess under tidernas lopp vexlande den tillät mig anmärka, står denna instiution ej i något förhållande till staten, tan eges af ett enskildt aktiebolag, som tyrer den genom en af tre män bestående, ör ett år vald direktion Förr voro direkörerna fem. Jag misstänker att denna llegiala styrelse stått hindrande i vägen ör teaterns trefnad, i det att den mången sång, trots alla vederbörandes goda vilja ler kanhända just på grund af deras alltör goda vilja, besvärat arbetsordningen ned en hel hop omsvep och medfört en säkerhet, ett famlande, som minst af allt år finnas vid en teater. Är den despotiska ringsformen någorstädes på sin plats, r det väl här, och jag kan derför myccet väl fatta, att den artistiske direktören unnit sig föranledd att begära en maktutvidgning — på det styrande kollegiets bekostnad. Ser man tillbaka på de halfannat år, som förflutit sedan den nuvarande artistiske direktören tillträdde sin befattning, och särskildt på sista spelåret 1865—1866, så visar redan den officiella berättelsen, att man arbetat med ifver, i det att hälften af de stycken som under saisonens lopp gifvits — i det hela 60 — varit nya att instudera. Då publiken är fåtalig och det spelas blott tre, på sin höjd fyra aftnar i veckan, måste tändigt nya stycken fram; det är en stor sällsynthet att ett stycke kan nå tolf reresentationer, såsom fallet var med ?De Nygifte? under sista saisonen; medeltalet är 5 å 6 representationer. Under sådana omständigheter är det naturligtvis omöjligt att på förhand instudera hvarje stycke så, att dess utförande blir fullt genomarbetadt, hvadan de första representationerna stundom få tjena till ett slags generalrepetitioner, och vär man efter 4 å 5 gånger kommit derhän, att utförandet fått sin behöriga ensemble, får stycket gifva rum åt ett nytt. Trots dessa missgynnande omständigheter skulle teatern likväl kunna motse en Jugn framtid, derest ej dess ekonomiska ställning genom flere års oupphörligt växande skuldsättning blifvit till den grad undergräfd, att man hvarje dag kan vänta att få se kreditorerna ingripa i dess tillvaro och teatern följaktligen till dem afträda sin egendom. Sista knäcken ledo dess finanser, då den, för att för bygga vidare konkurrens, vid sammansmältningen med norska teatern år 1863 hyrde den sednares lokal på fem år för en temligen betydlig summa, hvilken sedandess nästan ackurat representerat teaterns årliga underbalans. Konkurrens fick man likafullt genom den förlidet år öppnade Folkteatern, som dock väl ej tillfogat Kristiania teater synnerlig skada. -Det kan ej nekas, att det skulle vara en kännbar förlust för hufvudstiden, om en fortsatt kris komme att tillsluta teaterns port:r. Den repertoire, som på sednare tiden upprätthållits, har — på npågra ohegripliga undantag när, t. ex. ?Sköna HeJena? som trotsades igenom, mot en häögljudt uttalad opinion — varit ordnad med billig hänsyn både till de spelandes för måga, och till hvad som kunde inverka väckande och bildande på publikens estetiska smak: den enda väsentliga anmärk. 3x, son man kunde ha fog att göra, är att de få brukbara arbeten, vår egen fattiga drama tiska litteratur har att uppvisa, ej begagnats mer än skett har. Utom tre af Bj. Björnsons arbeter. : ?Sigurds förste Flugt. Halte-Hulda? och ?De Nygifte?, af hvilka isynnerhet det sistnämnda utfördes på et sätt, som kan mäta sig med det bästa son för ögonblicket låter sig åstadkommas på någon nordisk scen, ha uppförts blott et: temligen obetydligt sångspel af C. P. Riis Han har det strengt?, samt ett af Ibsens äldre arbeten: Gildet paa Solhaug?, oct Ivar Aasens i ?Maal? (normal dialekten skrifna lilla vådevill med titel: ?Ervingen? I det hela således, bland de sextio styckei som gifvits, blott sex norska arbeten — et mm lantal, som kunde ökats med åtminstone et par till. Trots flere väsentliga förluster, som per lseonalen under sista året lidit, finnas doc ännu ätskilliga brukbara, och några ut märkta, krafter qvar. Af den gamla dan ska uppsättningen har man behållit PP. Niel sen, som sköter äldre komiska karakters roller och som, när han bekämpar en vis gtundeslös? oro i sitt spel, i allmänhe a ER BRETT SN OSTAR RENEE Hur är det med lille Osborne, pirppa?

14 september 1866, sida 2

Thumbnail