Aftonbladet – 13 september 1866, sida 2

ne — Slesvigska frågan. Såsom viredan förut nämnt, innehåller hvarken det i preussiska deputersdekammaren framlagda lagförssaget om Slesvigs och Holsteins förening med Preussen eller grefve Bismarcks tal vid samma tillfälle ens någon den ringaste ertydsn om folkomröstning i Slesvig och evuuuel afträdelse till Danmark af nämnda hertigdömes norra del. Om — hvilket väl ej kan betvifias — avnexionsförslaget oförändradt antages, så kan sedermera, trots det preussisk österrikiska fredsfördregets af den 23 Aug. uttryckliga ord, ej någon del af Siesvig äterlemnas til Danmark utan preussiska representalionens samtycke, alldensturd författwingens 2:dra art. säger att ?statens gränser endast genom en lag kunna föräadras?, Grefve Bismack synes sålunda ämna begagna sig ef representationen för att slippa uppfylla fredstraktateas löfte till Danmarks förmän. Förfarandet är 8: mycket märkligare, som lagförslaget uttryckligen omtalar ett tillämnadt landbyte med Oldenburg. För att vinna ett ovilkorligt erkännande af suveräneteten öfver f. d. danska hertigdömena samt en af marindepartementet önskad tillökning af det preussiska området vid örlogshamnenp i Jahiebugten, skall Preussen nemligen till Oldenburg afstå en holsteinsk landsträcka af omkring ett par qvadratmils areal. Frågan om ytterligare landafträdelse till Oldenburg såsom vederlag för den Oldenburgska besittningen Birkenfeld, som är en enklav i Rheinpreussen, synes deremot ha förfallit.