Aftonbladet – 11 september 1866, sida 3

Allmänna valmötet i går afton å Nedre Börssalen var besökt al ett så stort antal deltagare, com den rymliga lokalen beqvämligen kunde rymma. Man kan antaga att omkring 800 å 1000 1. Personer voro närvarande. le Såsom bekant är, var kallelsen till möja ltet utfärdad af en komite, bestående af tt I grosshandlaren Hierta, auditör Blanche, dr flSohlman, assuransintendenten Lind och handlanden Georgii, hvilka vid ett samh )manträde inom en mindre krets för ett par n veckor sedan erhöllo uppdrag att bereda I hufvudstadens valmän tillfälle att samfäldt rådslå om det förestående valet och söka sammanjemka åsigterna för att valmännen måtte kunna så allmänt som möjligt förena t)sig om en gemensam kandidatlista. Hr I Sohlman öppnade sammanträdet med ett tillkännagifvande härom, och blef, på förslag af hr Hierta, med acklamation utsedd till loriförande. Kyrkoherden Ekdahl begärde först ordet samt yttrade sig om beholvet och gagnet !laf offentliga valförberedelser, på det valmännen må någorlunda veta hvad de hätva att rätta sig efter vid valet bland ifrågakommande kandidater. Då talaren blifvit tjaf åtskilliga ifrågasatt såsom kandidet, ville -) han begagna tillfället att förklara, att han, I loaktadt sina uppnådda 67 år, icke uudanI drog sig förtroeudet, om det skulle tilldelas honom. Under en längre vistelse i Norge. 1 I hade talaren satt sig in i detta lands stats-Irättsliga förhållanden och städ e sträfvat latt bereda ät Sverge en lika fri författning som Norges, och då denna förmåa nu blifvit vunnen, ansåg han, att man borde med klok beräkning bygga vidare på den lagda grunden. Härtill skulle han söka medverka, Jom valmännens förtroende satte honom i tillfälle dertill, likasom för sträng husbållning med statens medel och noggranna kontroller öfver deras användande I Husegaren P. Hagström yttr:de nögra ord lom vigtea af offentliga valmöten och angelägenheten att söka finna dugliga och frisivnade riksdagsmän. I Auditören Georg Scheuts hemställde, såsomm en utväg att ernå ett resultat af mötet, att alla de namn, som varit synliga på i tidningarne sfleatligejorda listor, måtte i alfabetisk ordning föredrogas, på det att de ifrågasalta kandidaterna måtte blifva i tillfälle att giiva tillkänna huruvida de önskade mottaga förtroendet eller ej. Talearen aflemnade en lista på 46 namn, hvilka han sammandragit ur alla de kandidatlistor, -om kommit till hans kunskap. Kammakaren Schuldheis trodde äfven att ett uttalande af valmännen vore i hög grad önskvärdt. Han biträdde derföre hr Scheutz förslar, men förmälde sig veta, att redan 60 kandidat r vore föreslagna. Skräddaren Roos föreslog att ett profval, såsom bästa sättet att utröna meningarne bland valmännen, skulle anställas. Kyrkoherden Oldenburg anhöll attfåivalmännens åtanka rekommendera konsul J. W. Smitt, såsom till rikslagsmannakallet synnerligen lämplig genom sina insigter, sin ecergi, sina upplyst fiisinnade åsigter och sitt intresse för allmänna angelägenheter. Hr Sohlman hemställde nu, huruvida församlingen önskade höra den af hr Scheu!z framlagda listan, hvilket bifölla, hvarpå listen upplästes. Hr Sohlman anhöll härefter få förklara, att då hans namn äfven fanns bland de uppnämnda, ville han begagna detta tillfälle att offentligen gifva tillkänna, hvad han längesedan meddelat sina härmare politiska vänner, att han nemligen fann sig af förhan denvarande förhälivuden hindrad att mot-) laga riksdagsmascna-kandidaturen och derföre anhöll att, till förekommande af röst-: splitiring, icke ifrögakomma vid valet. ; Bakbindezen Frykblad uttryckte sin förvåning öfver, att man icke redan vid detta tilltälle uppgifvit namnet på en man, som : stod på vetenskapens höjder och fora spridt en ?gloria? kring den gamla representatio-: nen. Spänningen hos församlingen var syn-l: bart ganska stor att få höra namnet på den : af ielaren åsyftade kandidaten. Då hanl slutligen nämnde riksarkivarien Nordström, : gaf sig öfverraskningen luft i någon mun-: terhet, under det på samma gång bördes: några instämmanden, som åter framkallade ! starka hyssjningar. Det blef härunder nå-: got svårt för tal. att vidare göra sig hörd, i och han nedsteg från talarestolen, under yttrarde af någon missbelåtenhet med hyssj1 I Jj f g 4 1 l ningarne, som han af misstag ansåg riktade mo. honom, hvilket vi tro icke var fallet. Målaren Sjöblom föreslog, eåsom förtjenta att komma i åtanka, professor Wilander och fabrikör Almgren. Litterstören Ekgren uppteg och förordade förslaget om ett proival, säsom måhända den enda utväg, genom hvilken man kunde utröna hvilka kandidater, som i en så tal-s rik församling sem denna rönte sympatier ( hos ett större antel valmän, dock ait detli först skulle stå enhvar frit att uppgifvalt namn på de personer han önskade skulle lt ifrågakomma samt att i öfrigt yltra sig omje ifråzasatt i s Implighet. Då cmel-lt östernas hopsummering skulle med-lt taga mycken tid, hemställde talaren att detta s skulle anförtros ät en komit6, som tillika erhöll uppdrog att offentliggöra resultatet af profvalet. Grefve Fr. v. Rosen förordade äfven anställandet af ett profval, men. sålunda verkstäldt, ett någon tid utsattes inom hvilken listor, af inlemnaren undertecknade, skulle aflemnas till någon eller några utsedda personer. Skräddaren Roos förordade detta sednare förslag, med t:llägg af den önskan att resultatet måtte offentliggöras vid ett blifvande möte, der de, som erhållit flesta rö-1 sterna kunde komma i tillfälle att yttra sig! i t FA om FA nd AA inför valmännen. Professor Malmsten drog i tvifvelsmål huruvida profvalet läte sig praktiskt utföras och befarade dessutom, att personer kundelc komma att i profvalet deltaga, som ej vore t röstberättigade. : w Litteratören Ekgren fästade up. märksamI heten på skiljaktigheten mellan det af honom 1 och det af gretve v. Rosen föreslagna sätt att s r : gå tillväga samt uttryckte den farhäga, att monam oOraefvånga fåran GRP LR