Aftonbladet – 8 september 1866, sida 3

AGE UU SITARRTERS sa SARTG ; SEMARARA NO DERSKLE LS KORTAS ER BINSAEM I Å saga och inom Jemtlands södra domsaga äro I besvär anförda. ä anse t 8 2 Å Industriutställningen. t XIV. ! Kartor. (Forts.) ; Under namnet Fysiskt-geografiska kartor öfver skandinaviska halfön har hr v. Mentzer i lemnat skolan en serie ef 7 små kartor, a hvardera upptagande egentligen blott ett fy18 siskt ämne. e Nr 1. Högoch Lågland. Dessa begreppn äro sväfvande, och geograferna skilja dem x med en imaginär nivåkurva så beskaffad att t kubikinnehållet af landet ofvan kurvan skall f vara lika med kubikinnehållet af landet emelIT lan kurvan och hafsytens under landet förlängda nivå. Ehuru strängt matematiskt f gränsen emellan högoch lågland alltså är ( definierad blifver den dock i praktiken omöj2 lig att någonsin bestämma annat än giss-d ningsvis. Andra geografer dela allmännare n tiandet i högand, midtellan och lågland utan t att dock sellid tydligt uppgifva hvad delt mena dermed. Detta fel eger ock ifrågava-)n rande karta, men i en tryckt öfversigt afir samtlige hr Mentzers kartor finner man atts med hög-land menas allt land, som li-ger 300 fot öfver hafsytan. På ett särdeles lyckadt och i färgsamt erayon-maner åskådligt utfördt sätt har författaren visat såväl skilnaden mellan hög. och lågland, som de successiva absoluta stigningarne öfver hafvet, a Genom detta, om vi så få säga, fiffiga sätt lä har huafvuduppgiften blifvit tekniskt väl löst v utan att författaren nödgats uppdraga någon fi bestämd kurva och derigenom gifva kartan d ett falskt sken af en bestämdhet, som den js hvarken kan eller bör ega. i Emot denna karta såväl som mot kanske b alla skolkartor öfver Sverge göra vi en gång i! för alla den anmärkningen, att mer ratio-n nella skalor i serie borde en gång för alla ft bestämmas och sedermera ej frångås. ir Nr 2. Höjdförhållanden är en mer detal-ri jerad höjdkarta, särdeles lyckad deruti attla efter meridianer och paraleller äro profiler af o öjderna uppdragna, utan att karians tyd-!b lighet derat lider. Detta sätt är ej allmänt k och vi anse oss böra fästa uppmärksamheten derå, såsom varande för barnen lättfattte ligt. En särskild i ett mer fritt artistiskta maner utförd profilplanch visa såväl de olika b bergshöjderna som snögränsens olika böjd e under olika polhöjder. Denna plonche äro särdeles intressant, synnerligast derföre attd den så tydligt visar buru t. ex. södra Sverges ec högsta berg blifva såsom pygmåer mot norrmännens:få mycket owtalade fjelde?, n mot hvilka sjelfva det i riksgränsen liggande Sulitelma kommer till korta. Såsom vi förut anmärkt kan af brist på tillförlitliga materialier iogen säker höjdkarta upprättas, h och topograliska kårens i sednaste tider o verkställda högst värderika och detaljerade li höjdmätningar hafva tillräckligt visat odug-P ligheten af alla äldre höjdkartor. vi Nr 3 Vattenmassan och ur 4 Vattensystege merna. Den förra anse vi vara den mestlet öiverflödiga och minst lyckade af alla hrhi Mentzers arbeten. Den afser hufvudsakli-of gast att visa vattnens storlek och läge, lei hvilka mål i vårt tycke lättast och bäst d kunnat ernås genom endast ett blåtifärgtryck. vi Men såväl detta som kartans öfriga föremål ) F skulle väl kunnat lika väl utföras på nr 4lst eller vattensystemerna. Intressaat är att på d: kartan se de s. k centrala vattensffallen m eller de vattendelande höjder, fråa hvilka st floderna rinna åt flera motsatta väderstreck. st Den märkvärdigaste är i riksgränsen norr n: om Fämundsjön, der Östersjöns, Kattegats,gt Nordsjöns och Atlantens bassiner samman: n stöta 1 en gemensam hörnpunkt. I Små-jde land finnes ock en dylik hörnpunkt från bq hvilken vatten rinner till Vettern, Sommen, nc Östersjön, Kalmar-sund, Hanöbugten, Öre: st sund och Kattegat. Den s. k. hufvudvat-i tendelaren, hvilken Agardh dragit ut tilllel Sandhammars udde för att submarint få den p: till Bornholm, har författaren i likbet med ti äldre geografer dragit ut till Falsterbo-ref, li hvilket från rent hydrografisk synpunkt vi onekligen är riktigare, men i öfrigt af ringa oc eller ingen vigt. Vattendelaren emellan mni Torneåoch Kalixelfvar har författaren dragt git tvärt öfver den de båda floderna samki manbindande Tärände elf och kunde väl ej (ol annat göra. Vi skulle hafva önskat att på o!l dessa kartor sett såväl denna märkvärdiga a! s. k. Pbifurkation, som ock de å de nyam ekonomiska kartoraa i Norrbotten synliga ri fjellsjöar med aflopp åt både Ishafvet och ci Bottenhafvet särskildt utmärkta, bland an-ld nat derföre, att de ej såvidt vi veta i dejte geografiska läroböckerna omnämnas. Detg: högst ovanliga förhållandet med Tärände-elf fö anmärkte redan Leopold von Buch, efterd hvilken det såsom ovanligt naturfenomen eI omnämnes i tyska geografiska arbeten. På lå svenska kartor alltifrån Akrells af 1811 finm nes den ock riktigt uppdragen, ehuru våra st geografer dervid ej fäst någon vigt ellervi uppmärksamhet. m i kunna om kartorna nr 1 och 2 an-!k märka detsamma som om 3 och 4, eller att I g de kunnat utan särdeles förlust afiydlighetsc sammanföras till en enda karta. u Nr 5. Växtlighet och klimat är en högstsc intressant och nödvändig karta, lika lämpfi lig i hvar mans bibliotek som iskolan. Sä-n som på en vanlig landtmätarkarta ser man d odlad jord färglagd med gult, skogbeväxt!n mark med grönt och ej skogbeväxt oupp-vi odlad eller obebyggd utan färg. Jemförel-fö sevis med Sverge kan Norge anses nästan lili skoglöst, utom i sydöstra delen samt i enli mindre trakt kring Throndhjem. I afseende B R ytinnehåll af uppodlad jord tyckes också vi orge vara styfmoderligt utrustadt men så lr mycket mindre på fjellar och gletscher, o! Om vi ej misstaga oss allt för mycket g är kartan hufvudsakligast sammandragen sc efter H. M:t konungens förut omnämnda al skogska:ta, och man finner alltså att nämnde k höga person utarbetat ett verk, som veder-h börligen sammandraget blifvit en af vära lg intressantaste skolkartor. Åskädligheten ökas st genom nätta växtgeogratiska profiler och anteckningar. Nr 6. Befolkningens utbredning visar befolkningens olika täthet genom olixa mörk färgton. Utbredningen tyckes vara utsatt efter förutnämnada skogskarta. Kartan är intressaht nog men utförandet i htografiskt afseende ej lyckadt. å Nr 7, Politiska indelningar och Nr 8 Kommunikationer förete ingenting Gvanligt eller anmärkningsvärdt. i En stor blindkarta öfver Skandinavien tyckes vara afsedd för Jångt bäll och svagald ögon? att döma af de i skalan nära två mil ls breda floderna och de ej mycket mindre städerna och provinsgränserna, och man måste beundra författarens mod att så groft bryte met er gemmitrsslentrian, sc ännus fordrar att föremålen. på en katt skola utan afseende på kartans ändamål och skala i i hafva sin rätta storlek enligt skalan. Vi anse kartan vara bland författarens mest lyckade, ehuru vi ej anse den lämplig både Sa öv PR bat Ne ON ANOR ON vg