Aftonbladet – 4 september 1866, sida 3

, santa upplysningar angående de omkostn , der som sednaste kriget vållat statskassa -l och de medel, hvarmed dessa blifvit b t) täckta. Hela utgiftssumman för både armå uJ och flottan belöper sig till 108,409,000 th: ler. Mobiliseringskostnaden anslås till 251 I million, de löpsnde utgifterna för armå intill den 1 Sept. till 33,800,000 thale : demobiliseringen kostar 1,800,000 th., a! I måens förseende på nytt med beklädnac T vapen, ammunition m. m., i stället för de l under kriget förbrukade materiel, 27 mill hvarförutom för armens hållande p I krigsfot till slutet af innevarande år fordra 20 mill. th. Från denna summa afdrage 20,209,000 th., som förefunnos i statskassar 4,343,000 th., bekomna genom försäljning s statsjernvägsaktier samt 12,000 th. öfverskot från 1865. Återstående 74,430,000 thale minskas ytterligare med 4 mill. för den Hannover och Frankfurt eröfrade krigs materielen, 2,557,000 th. för eröfrade hä star, och omkring 14 mill. i krigskontribu tioner från Sachsen och Hessen. Det åter stående beloppet (50 å 60 mill.) önskar re geringen få betäckt genom den nu före slagna bevillningen. Regeringen skall til statskassan återbetala inalles 27!2 mill. th. vidare liqvidera 3,900,000 th. för byggen det af tre nya pansarfregatter, 3,500,00( th. för fästningsarbeten o..s. v. Krigsmini stern v. Roon, som också bivistade utskot tets sammanträde, framhöll nödvändigheter af en fylld statskassa i händelse af en mo bilisering för hela det nuvarande preussiske statsområdet, de annekterade ländernå der. uti inbegripna, och att det alltid borde fin nas minst 30 mill. i statskassan. Finans ministern v. Heydt ansåg att statskassan borde vara 40 mill. och att detta resultat lätt kunde vinnas genom att dit öfverföra de årliga öfverskottea. Besynnerligt nog tyckas de från Österrike och Baiern väntade krigskontributionerna, utgörande cirka 30 mill., icke vara tagna med i beräkningen. Både i tyska och franska tidningar finnas antydningar om hemliga artiklar, som skulle finnas vidfogade de konventioner Preussen afslutit med detyska sydstaterna. Innehållet af dessa artiklar skall gå ut på att under visså eventualiteter medgifva Preussen öfverbefälet ej blott i nöotra utan äfven i södra Tyskland. Temps vill veta att grefve Bismarck utkastat grunddragen till en ny militärförfattning, omfattande hela Tyskland, samt att häns sträfvanden i denna riktning sannolikt icke komma att möta något allvarsamt motstånd. I Journ. des Debats he: ter det: Man försäkrar att preussiska regeringen uppfordrat sydstaterna att underformen åf hemliga tilläggsertiklar till fredsraktaten eller hemliga konventioner, ingå en slags förbindelse som berättigar Preusjen att i händelse af krig taga kommandot fver deras stridskrafter. Köln. Ztgs nyligen omtalade artikel om Limburgs och Luxemburgs framtida öde har ramkallat mycken oro i Nederländerna, i let man deri ser ett förebud till de anspråk orevssiska regeringen ämnat framställa i afeende på dessa länder. Artikeln gick ut å att Limburg kunde lemnas åt Nederlänlerna emot ederlag i penningar och en eglering af Maasgränsen, men att deremot oxemburg, som endast står ipersonalw ion ned Nederländerna, och i hvars befästade umfvudståd finnes preussisk garnison, ÖObeingadt måste införlifvas med nordtyska förundet. Härom anmärker Indep.: Storherigdömet Luxemburg gafs ät konungen af lederländerna såsom vederlag för de omåden i Nassau; som tillhörde hans hus och lefvo afträdda till Preussen 1815. Denna nakt har följaktligen inga rättigheter till andet, med mindre den vill påstå att den ör ärfva förbundet som det tagit afdaga. lvad Preussens rätt att förlägga garnison i uxemburg angår, så beror den endast derå att platsen var en förbundsfästning; men edan förbundet nu är upplöst, bortfaller i ch med detsamma denna rättighet. Ifråga m Limburg åter, skulle detta land, om an fråntog det dess områden på högra tranden af Maäs, icke få qvar mer än eh meal ohållbar landremsa, och det synes möjligt att Berlinerkabinettet kan instämia i Köln! Ztgs anspråk, såvida det ej efrsträfvar fästningarne Maastrichtoch Venlo. tt anspråk på penningvederlag vore icke erättigadt. Limbirg Hari mer än 30 år bi ragit till förbundets utgifter och börde hä: anefter, i stället att betala för sitt utträ-: ande, ha andel med vid fördelsingen af en frankfurtska förbundsdagens egendom. ÖSTERRIKE. ; Sydermån char den 29 Augusti erhållit der att anträda återmarschen från de sö a provinserna: Största delen deraf kom-. er att förläggas till Nedre och öfre Öster-1 ke, Steiermark och Mähren. Nämnde dag S1l kejsaren revy med de vid Florisdorf mmändrägna trupperna, hvarefter de fingo arschorder till Böhmen och Ungern. Re;riogen ämnär ännu i höst upprätta ett ående läger vid Bröck (vid Leithafloden) likhet med lägret vid Chalons. Kejsaren intas i September till Prag, men reser först I FTriest för att inspektera flötten. f L f ITALIEN. : Mazzini har från Lugano, der han nu up-! håller sig, utsändt en proklamation till ; lienska folket ; denna proklamation —LJ; rifves den 26 Augusti från Milano — af-; ycktesi dagens nummer af Unitå Catto-4 a, som genast blef koufiskeradt. Chefen i 1 1 I I r revolutionsmännen (ty om ett revoluonsparti talar man ej mera) störtar sig i nna proklamation ursinnig som ettsåradt; Idsvin öfver den fait accompli, som kal3 Venetiens afstående samt det sätt hvarpå eden kommit till stånd! Enligt hans åsigt freden skam ig; allra minst, efter man,