Aftonbladet – 3 september 1866, sida 3

ur saäa:7., Höet ruttnar säväl ute som ! ladorna. Menniskorna se nedslagna ut. Del är ej att undra på, då all den goda växter synes gå förlorad. UTRIKES. ENGLAND. i Den 27 dennes föreföllo i Birmingham två jättedemonstrationer till förmån för valreformen, hvilka torde gifva toryministåren och dess anhängare åtskilligt att fundera på. På dagen samlade sig mer än 20,000 arbetare i denna stora fabriksstad och från I kringliggande trakten omkring sex tribuner, från hvilka medlemmar af reformligans komite höllo tal till dem. Deaf denna ofantliga församling antagna resolutionerna innehålla en förkastelsedom öfver den nuvarande regeringen och underhuset såsom icke förtjenta af folkets förtroende, ett åtagande att fortsätta agitationen med alla lagliga medel för att erhålla allmäa rösträtt på principen af stadig bostad såsom den enda rättvisa grundvalen för representationen samt sluten omröstning såsom ett värn mot olagligt inflytande, en tacksägelse till Gladstone, Bright, Stuart Mill och öfriga reformvänner, för det de försvarat folkets rättigheter, samt till hr Beales m. fl. medlemmår af reformligan för deras bemödanden att skydda den allmänna församlingsrätten och den sanna reformprincipen. På aftonen hölls ett annat möt i en af Birminghams största salar, der minst 6000 personer voro samlade, under det att en ofantligt stor folkmassa trängdes utanför. Ändamålet med detta möte var att utfärda en lyckönskningsadress till stadens båda representanter Bright och Scolefield. Mayorn erg här, och hans första ord inneöllo en lyckönskan till församlingen öfver dagens framgång, hvilken skulle öfvertyga ligans motståndare, att Englands folk på allvar fordrar en reform.? Den engelska tidningspressen med Times i spetsen yrkar dagligen i ledande och ineända artiklar på en reorganisation af den britiska armen, såvidt möjligt är, efter preussiskt mönster, hvarvid dock engelsmännen ee protestera mot den på kontinenten brukliga konskriptionen, i hvilken de se en blodstionde, som staten icke är berättigad att pålägga. TYSKLAND. l Tyska förbundsdagen i Augsburg höll den 24 Aug. sin sista sammankomst. De närvarande medlemmarne öfverlade om några administrativa ärenden och beslöto derefter att förklara förbundsdagen upplöst genom krigshändelsernas gång och den i Prag afslutade freden mellan Österrike och Preussen. De fremmande regeringar, som varit representerade i Frankfurt, skulle formligen underrättas om församlingens definitiva upplösning. Tyska förbundet, hvilket som bekant efterträdde den intill 1806 bestående gamla tyska kretsförfattningen, uppnådde en ålder af ungefär 50 år. Förbundsdagen höll sitt första ordinarie möte den 5 Nov. 1816. Hur man än vill bedöma de sednaste årens händelser, kan det icke förnekas att förbundsdagen sjelf bidragit mest till sin ömkliga undergång genom att frånträda och förneka de grundsatser, som borde utgjort dess väsentliga styrka, nemligen erkännandet och häfdandet af alla medlemmars likaberättigande och suveräna myndighet samt förbundets uteslutande defensiva karakter. Förbundet trodde sig emot Danmark kunna tillåta sig en motsatt politik, och de nordliga småstaterna voro isynnerhet ifriga att rekommendera och understödja hvarje orättvis och våldsam åtgärd mot detta land. Da gjorde derigenom stormakterna förtrogne med tanken på förbundslagens ogiltighet och godtyckliga åsidosättande; de hoppades att skörda rika frukter af Danmarks sönderstyckning, men ha nu sjelfve fått röna ett ännu hårdare öde. Tyskarnes anfall på Danmark var väl icke egentliga grunden, men likväl den v5sendtligaste yttre anledningen till de omstörtningar som nu inträffat i norra Tyskland, Preussiska annexionskomiten har, enligt underrättelse till Köln. Zeit., blifvit ense om ett förslag, som går ut på följande: Konungariket Hannover, kurfurstendömet Hessen 0. 8. v. förenas för beständigt med Preussen i öfverensstämmelse med grundlagens andra artikel (om utvidgande af preussiska statens territorium). Preussiska författningen träder i kraft i dessa länder den 1 Nov. 1867. Nödiga förändringar genom tilläggsbestämmelser genomföras medelst serskilda lagar: De åtgärder som under tiden kunna befinnas nödiga, vidtagas genom kongl. förordningar. De polska medlemmarne i preussiska representantkammaren ha enhälligt beslutat protestera mot förslagen till tyska vallagen, och man förmodar att Frankrike lofvat bistå dem i nämnde fråga. Napoleon III åberopar sig bland annat på nationalitetsprinciper, med afseende hvarpå Preussen vägrat afstå det område som Frankrike fordrade på venstra stranden af Rhen; ty af samma skäl kan icke heller Polen betraktas såsom en del af Tyskland. Polackarne ämna endast inlemna sin protest och för öfrigt afhålla sig från deltagande i förhandlingarne om vallagen till tyska parlamentet. Den 26 Aug. inryckte 6000 man af den blifvande preussiska garnisonen i Mainz. De mottogos temligen kallt af befolkningen, som deremot med lifliga hurrarop helsade de aftågande bairarne. Preussarne inqvarterades tills vidare hos borgerskapet. Trots deras lugn och den beundransvärda kallblodighet de sökte bibehålla, retade do:k pöbeln upp de i staden qvärvarande kurhessiska och nassauiska soldaterna, så att på aftonen törekommo blodiga slagsmål. Åman An RON EIRIE la — sonectnbiut