Aftonbladet – 30 augusti 1866, sida 3

Politisk-geografisk karta öfver Europ IFjerde upplagan. Till storlek och utseend enkelhet och tydlighet påminner denna lil lanspråkslösa karta, som egentligen blo Iupptager riken och städer, mycket om dylik af Daniel Djurberg år 1812 utgifve I hvilken vi erinra oss derföre, att denne vi Iteran r.dan då å denna karta upptagit de I franska myriametern såsom geografisk längt . mått-enhet, antagligen för dess likhet me svenska milen. Politisk och fysisk-geografisk karta öfv Europa år 1857 är mycket sakrik och i! tressant samt sammanförer mycket olikartad uppgifter på ett vackert och tydligt sät hvartill vår utmärkte kartgravör hr Schlacl ters arbete dock mycket bidragit. Man se elementerna af växtoch djurgeografier etnografien, hydrografien och meteorologie vackert åskådliggjorda förutom de å dylik kartor vanliga uppgifterna. På den lill nätta bikartan öfver vattensystemerna skull vi önskat se hufvudvattendelaren emella norra och södra Europa tydligt skild frå den mindre. Den lilla bikartan öfver mel lersta Europas högoch lågland anse v minst lyckad och mest öfverflödig. Skala är rationel (19 milliondel), men i ställe för projektionen med räta meridianer skull vi Önskat se Bonnes projektion. Skalorn öfver de olika miltalen samt höjduppgifterns skulle, enligt vår tro, kunnat ordnas bättre och åskådligare. Vikingatågen och Nordmannaländer sam Fornnordiska Färdoch Handelsvägar. Vi frukta att denna högst intressanta karta ej är så allmänt känd som den förtjenar, ty ehuru blott upprättad för skolungdomen, tro vi att äfven den bildade -historikern måste med nöje studera den. Man ser så väl Gunbjörns och Erik Raudes färder till Grönland som den sistnämndes och Björn Herjultssons färder till Helluland och Vin land (Amerika) omkring år 1000. Sigurd Jorsalafers, Harald Hårdrådes m. fl. färder till Jorsala (Jerusalem), Väringarnes tåg till Miklagård (Konstantinopel), Igors färder till Kaspiska hafvet och Roger den andres resor till Afrika visa, att tre verldsdelar utom Europa varit besökta af våra förfäder, hvilkas stiftade riken i England, Normandiet och Sicilien synas af särskilda bikartor. I tekniskt afseende är kartan, liksom alla hr Menizers, utmärkta genom lätt åskådlighet, utom på ett par ställen, der författaren eller gravören, troligen för ledd af det genom äldern vördnadsbjudande imnet, användt gamla götiska, i vårt tycke oläsliga stilar. Karta öfver Australien år 1857 anse vi bland författarens minst lyckade. Vindarnes riktning skulle hafva kunnat framställas ydligare utan att kunna göra effekt, ett fel, vilket man eljest minst kan förebrå hr Mentzer och hvartill ett mindre Jlyckadt ärgtryck till en del torde vara orsaken. Som den är försedd med tydliga isotermer, var den äfven fysiskt värde. Projektionen yckes vara Bonnes, men skala finnes ej utatt. Karta öfver Amerika 1855 är deremot en f de bästa och vackraste vi sett i denna torlek å blott ett ark. Genom olika beeckningssätt skiljas bergoch högland (ju vögre desto mörkare) frin lågland. Urkogar, pampas, kärr, öknar och hedar särkiljas i ett vackert och omvexlande manår. Iafsströmmar och vindar utmärkas tydligt, nen tyvärr saknas isotermer. Växtgeogras iska gränser finnas, men ej fullständigt. politiskt afseende är kartan tydlig och ullständig. Det omvexlande och väl framtällda innehållet gör kartans läsning till tt nöje, som ökas genom betraktande af ravyren, hvilken, att döma af kartans ål. er, torde vara bland:de första alstren af hr chlachters hand. (Forts.)